Hej Herr Kackerlacka

Igår kväll kom Herr Kackerlacka på besök igen, naiva som små barn trodde vi att han hunnit försvinna, flugit ut tidigare under dagen och fortsatt sitt liv i det fria, vem vill inte det?
En liten stund innan, när vi borstar tänderna ser vi en stor fet spindel, panik! Kaos bryter loss, spindelen försvinner, vi lugnar ner oss. Ja, och så den där kackerlackan förstås, de kan nämligen både flyga och gå, inget att lita på med andra ord. Tacka vetja myggnätet som skyddar oss, synd bara att det inte får alla insekter att magiskt försvinna.
Ingrid och jag hoppar ut från vår dubbelsäng, skriker uppenbarligen tillräckligt högt, restaurang/hotellpersonalen (i Indien vet man aldrig riktigt vem som jobbar på stället) kommer, räddningsförsök på gång. Vi hör ett svagt "Hello, hello, are you okay?" Vi fortsätter att skrika, inte för att det hjälper utan i ren panik. I samma veva försvinner strömmen, det är jag och Ingrid mot mörkret och kackerlackan. Skriken blandas nu med skratt, och ett försök att ta kontroll av situationen.
"Hello, hello, are you okay?"
Hell no tänker min hjärna, men diplomatiska jag tar mig samman och ett tveksam ja kommer fram, ytterligare ett Hello, hello, are you okay?
Inser nu att vi faktiskt inte kommer kunna ta kontroll av situationen, ett-noll till Kackerlackan. Jag räcker ficklampan till den Indiske mannen, talar om att vi har något stort kryp i rummet, han går lugnt in, kommer sedan ut med kackerlackan i handen, som om ingenting någonsin hade hänt. Vi faller ihop och skrattar ihjäl oss resten av kvällen.
*
Had a bizarre meeting with a cockroach last night, he won the war, until one of the staff members apparently heard our scream for help. He saved us.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0