Do you remember when you said we only live once?

I onsdags var det fest till gryningen, till en sisådär halvsju-tiden på morgonen, innan jag och Rasmus ansåg att det var högtid att lägga ner, helt enkelt bara kaos som någon valde att uttrycka sig. Efterfest på Fridas balkong sjöngs det, sjukt trevligt.

I torsdagskväll var jag och S lite mer sofistikerade, tog oss till Västervik, Restaurang Saltmagasinet närmare bestämt. Stället var placerat i utkanten av stan, och är nog bland det mysigaste jag upplevt på länge.
Att äta ute på finrestaurnag är vardagaslyx som borde utnyttjas lite oftare, behöver förstås inte alltid vara en trerätters, men tusen vad glad man blir, och hujedamig vad bra man mår av god, riktig mat. Saltmagasinet hade dessutom otroligt härlig personal, och bra service, bättre hade det knappast kunnat bli. Ungefär så här harmoniskt såg det ut.


Först bjöds det på Gazpacho, som numera tillhör en utav de få sopporna jag äter, och tycker om. Brödet bakar de själva, och var även det himmelskt gott.
Till förrätt blev det tre små rätter, färska, torkade och rökta tomater, en skärgårdskorv som är längst till höger, och getost på ett kryddbröd.

Jag åt gädda och abborre för allra första gången, med kräfthollandaise.

S tog lasagne med tryffelpasta och smörfrästa grönsaker.
Jag valde den godaste efterrätten, och bestämde att S skulle smaka ostkakan. Min sommarpavlova, en marängbotten med flädercurd, massa goda bär, och vanilj och fläderglass. Jag dör lite smått bara jag tänker på den, så gott var det!

Elins ostkaka, på Restaurang Linnea är helt klart den godaste, så jag hade nog helt enkelt lite för höga förväntningar på denna. Annars var precis allt underbart. Åk dit om ni har vägarna förbi vetja!

Smultronstället

Idag har jag varit ledig, och hujedamig vilken härlig dag det varit!
Någan har tydligen haft ett litet samtal med vädergudarna, solen sken som aldrig förr, så vi drog till Söderköping, Smultronstället närmare bestämt. Där väntade glass i stora lass!

Jag agerade kartläsare, eller ja.. Nu förtiden har de flesta mobilerna gps-funktionen, jag följde mest den blåapricken som blinkar fint, men vi kom i vilket fall fram, och kön väntade fint.



Regler när man käkar vid smultronstället; alla måste välja olika glassar!

Kön ringlade lite extra mycket, men vi va mest nöjda och belåtna, och kunde nästan ha rullat därifrån.


Vi gick upp för alla 369 trappsteg, och ja tänka sig, vi räknade! Helt klart värt det med tanke på den fina utsikten.

Söderköping är supermysigt!


Efter en stund försvann allt socker ur de små liven, och de sov gott på vägen hem.

Väl hemma väntade en himla fin familjemiddag, kan inte minnas sist alla befann sig på plats runt matbordet samtidigt.

Roadtrip till Söderköping, extra poäng som...

imag0107_1311584 (MMS)

Roadtrip till Söderköping, extra poäng som storasyster!


All you need is LOVE

Min två lediga dagar i Värnamo, var lite som ett detox-helg, även om det i verkligheten ägde rum under tisdag-onsdag. Med kinamat, en himlans massa gröntté  och kärlek från sina bästa vänner blir man nästan som en helt ny människa, true story.
Vi fullbordade det hela med att hämta upp Elin i Smålandsstenar, och körde till vad som för henne var en okänd destination, hamnade tillslut i Ullared, där vi shoppade lite smått, och sedan blev det fika på okänt ställe, innan vi åkte tillbaka till Värnamo. Vänner är helt klart bland det bästa som finns i hela världen, särskilt mina.


Bland Cowboys, Indianer och horor!

I tisdagsmorse drog jag till Värnamo, till underbara familjen Li. Efter att ha ätit en underbar kinesisk frukost bestämde vi oss för att åka till High Chaparral.

Arbetsskadad som jag är blev jag otroligt besviken, redan vi parkeringen. Dålig struktur, brist på glädje vid entrén från tjejen i kassan, den där äkta känslan existerande helt enkelt inte, personal som saknade livslust, eller åtminstone förmågan att fejka, men att svära i en show, det går däremot alldeles utmärkt.
Att skjuta sin lillasyster eller lillebror, eller sig själv med en låtsaspistol verkade inte vara någon som brydde sig om, men än jag, Ingrid och Vics. Lite smått skärrade av dagen, kan jag med all säkerhet säga att jag är mycket stolt över att jobba på Astrid Lindgrens Värld, nu inser jag lite smått varför alla tycker att vi är så rackarns bra! Vi har nämligen allt alla andra nöjesparker inte har; bra, och trevlig personal, äkta mat, och viljan och förmågan att se till att just gästen, framför allt barnen kommer i fokus. Med andra ord åkte vi hem efter ett fåtal timmar, och njöt istället av god mat, te Ben & Jerry's och Wii.


Roadtrip till Ullared! Woop, Woop!

imag0103_1311146 (MMS)

Roadtrip till Ullared! Woop, Woop!


Enjoying a relationship with 2 men simultaneously. The first called Ben, the other, Jerry

Alldeles för många 11-timmarspass, gnälliga barn och allt annat som hör till barnfamiljer. Kroppen sviker, och likaså tiden. Nu tar jag ledigt, njuter av lite (för mycket) Ben & Jerry's (tacka vetja lactosetabletter) sover i min egen säng i en natt, tar tåget till Värnamo, och glömmer bort Vimmerby i två dagar. På återseende!

Grillfest och andra trevligheter

Igår hölls den årliga Grillfesten på jobbet, dit fick man komma utklädd om man ville. Men det ville förstås inte jag!

Personalfesterna har av någon underlig anledning blivit trevligare, och trevligare för varje år, och trots att maskerad inte är något jag älskar, så finns det andra som är sjukt fantasifulla, och går all in för att klä ut sig!En handfull clowner befann sig på plats, Fred&Flinta, två smurfar, pingviner, Edward Scissorhands, nunnor och en himlans massa mer!
Jag hade turen att vinna vår "Dessert-säljar-tävling", vilket jag fick reda på under kvällen, score! Det bjöds på underhållning i form av en talangjakt, sedan dansades det och pratades en del.
Framåt midnatt drog alla till Chaplins, och där hängde jag mest med nytt folk, som jag inte vet namnen på, och inte kan jag kalla dem rövarna från Ronja.
Micke och Rasmus övertalade mig sedan att hänga med på efterfest, och där hängde vi fram till fyra, halvfem på morgonen, innan jag, Lina-Maria och Micke begav oss hemåt. Sköna människor det där.
Idag har varit en såndär perfekt slappar-dag, då det regnat och varit grått mest hela tiden, men inte är jag pepp för jobb för det!



Söt, sötare, sötast!

Igår förmiddag fick jag finfin besök av Frida, Pixie och Emil. Som ni vet får man alltid fika hemma hos mig när ni hälsar på. Pixie älskade studsmattan, och var glad mest hela tiden, medan jag försökte hålla mig vaken efter 4 dagars 10-12  timmarspass.



Vad hände egentligen?

Jag trotsade mina fördomar och drog på mig en jumpsuite (lillasysters), skönaste plagget, men sjukt osmidigt om man har världens minsta blåsa. I princip helt omöjligt att dela kompistoan, då halva dräkten skulle av, tur att jag har så underbara vänner.

Trots att Madde jobbade över, och vi kom super-duper-mega-sent till Linda, var det himlans mysigt i deras nya lägenhet. Vi cyklade sedan ner till Chaplins, där Madde i all förvirring undrade "vart ska vi parkera bilen", bilen som alltså var en cykel.
Chaplins hade invaderats  av riktiga Vimmerbybor(!) men är det födelsedagsfirande, ja då är det! På plats befann sig bland annat barndomsvännerna Johannes och Douglas, kändes lite smått som gamla tider, fast nu är vi förstås äldre och klokare och snyggare.
Någon bade i fontänen i Källängen, medan andra drog på efterfest hos Linnéa, jag såg slutet av Lejonkungen och början av Lejonkungen 2. Sånt gör jag en onsdagskväll, medan andra dricker drinkar och lite rött.
Väl hemma hos Linnéa skulle vi rymmas 4 personer i Linnéas säng, köksgolvet kändes av någon anledning som ett bättre alternativt.

I förmiddags blev det födelsedagsfika på Epok med Madde och Linnéa där alla hade så rackarns mycket att berätta. Exakt vad hände, och hur hände allt?
Vad som egentligen hände igår förblir nog en olöst gåta, det tror jag minsann eftersom jag missade vår egen efterfest! Men ack så lyckad kväll det blev för precis alla, och Linnéa fick skönaste lappen också!



Dop!

Efter mycket om och men fick jag ledigt i söndags, vilket innebar att jag kunde befinna mig på ett supermysigt Dop. Cims lilla son, Max döptes nämligen, och jag kan med all säkerhet säga mysigare kunde det knappt bli. Finaste sonen, finfin dotter, sötaste paret, och underbar dukning! Jag bjuder på lite bilder tänkte jag, och om ni undrar vad jag annars har haft för mig, vet Linda det. Annars jobbar jag en hel del, och försöker känna mig levande.

In the summertime

Otroligt mysig och trevlig grillfest på "folkis" i onsdagskväll må jag säga! Ett helt härligt gäng, myggorna kom sent, och även om Linnéas och mitt kött tog längst tid var det himla gott!
Vi drog sedan ner till Chaplins, där kryllade det mest av säsongare, blev bjuda på efterfest hos Jerry & David i Bullerbyn, som slutade med att jag, Madde, Malin, Kim och Johan promenerade hem klockan fyra på morgonen. Alla var lediga förutom jag. Bummer! Men ack vilken trevlig kväll, och helt fantastiska människor!

 


RSS 2.0