Vårkänslor!

Jag har hört att ni där hemma i Sverige har en hel del snö;D det råkar inte vara så att ni är lite trötta på det nu?
Själv var jag hur orolig som helst innan jag åkte, att jag inte skulle klara av all den hemska kylan som jag förberett mig själv på. Medan Hanna och Emma verkligen längtade till att komma till "vinterlandskapet".
Första dagarna kändes mer som vår, för att inte tala om julafton! Men sedan kom snön, i stora lass (inte jämfört med hemma i Sverige,  och resten av Europa) men det blev allt vitt runtomkring oss.
Häromdagen när jag pratade med mamma, hade det nyligen kommit ännu mer snö hemma, och hur ser det ut hos oss?`Fåglarna kvittar på morgonen, solen skiner, och himmelen är blå. Med andra ord; VÅREN ÄR HÄR. Vi kan numera åka skidor i underställ och enbart tjocktröja, vi kan sitta ute och fika, och det skönaste av allt, det är ljust!
Så från lilla mig till alla er uppe i norr delar jag med mig lite av vårkänslorna! ;D

Peace

Emma, precis innan vi fick världen utskällning, eftersom vi satt och njöt av solen
vid nödutgången, på tredje våningen;D

Fika, ute i vårvädret! ;)



Good bye for now

I söndags var det Sebs allra sista kväll i Kitz! Säsongen för hans del är över, istället drar han mot nya äventyr. I hans fall innebär det att vara reseguide i större delen av Europa. Ja, jag är en gnutta avundsjuk på honom.
Anyways, för att göra det mest minnesvärda av kvällen, blev det vad vi gör bäst här, nämligen att festa!
Det blev chill på Ecco, innan vi mötte upp de andra och självaste Seb på High ways. Där blev jag&Jethro erbjudna jobb av ägaren själv, så om jag inte har någon för mig till nästa vinter finner ni mig i baren på High Ways. Låter rätt lockande med tanke på att jag är trött på kaiser!

Soft kväll med andra ord med gratis dricka;D


Chill på High Ways

"You shouldn't drink beer, you'll get fat. 'll give you something better"
Vilket slutade med Captain Morgan&Cola, och därmed var min gråa vecka förstörd.

Blev lite för många Jägermeister under kvällen för min del... Men fyller ägaren år, ja så gör han. Och om Seb åker, ja då är det bara så. Tacka och ta emot. -_-'

Smile!

Hanna, Fuzz, Emma & Jethro


Helt plötsligt stod Emma bakom baren! ;O

Säsongen är snart slut, Seb har åkt, Gabriel åker om några veckor, och jag räknar fortfarande ner dagarna till april. Trots hemlängtan var kvällen mycket lyckad (och sen).


Fashing

Tyvärr minns jag inte exakt vad det hela innebär, det var någonting med fastan, och innan den klär alla ut sig och festar som galningar. På High Ways var det 80-talstema, men jag känner mig mer som en afrikansk version av Pochahontas! ;D

Redo för utgång!

Sambucashots i vår innan utgång;D


High Ways dansgolv;D

 


Skidåkning på Horn/Hahenkamn


The little things

När alltför många dagar känns som en enda stor mörk tunnel, och allt vi vill är att försvinna från våra små rum här på Kaiser drar vi ut.
Ibland är det enkla små saker som att fika med Sofia som lyser upp vår tillvaro. Hon har en förmåga att få oss på bra humör. Barerna är ett rätt bra alternativ, även om man inte dricker, det är chill och chansen att träffa fler nya människor är mycket stor. Andra gånger går vi utanför våra rutiner och skippar Ecco, detta händer dock inte alltför ofta, men sist detta hände, drog vi till High Ways, softade en stund, pratade ut om våra bekymmer, möss-stcikande och tågluffning med Bartender-Sam, från Nya Zealand, avslutade sedan kvällen med Häagen-Dazz.
Om det inte finns godsaker att finna "hemma" unnar vi oss med jämna mellanrum en middag ute. Detta gör även våra gäster, och vi blev lite smått förvånande när 90 av våra soon-to-be-doctors/vets/dentits från Norge/Sverige/Ungern dök upp på Zinnkrug en torsdagskväll när vi njöt av vår efterlängtade pizza.
Ibland är det verkligen de små sakerna som förgyller ens tillvaro.

Chill på High Ways

Häagen-Daaz! <3
"Jag måste smaka på det som ser ut som en harplutt"- Emma


Slut på det roliga?

All hemlängtan är fortfarande kvar, nedräkningen har börjat, biljettpriser kollas upp, och planer på allt som ska hinnas med när jag befinner mig hemma igen har börjat dyka upp. Jobbet är inte på något sätt ansträngande, snarare tvärtom, men när man ständigt få höra hur saker och ting aldrig duger är det inget roligt längre. En bättre attityd, och en bättre chef hade gjort det hela bättre. Inte ens det sociala livet väger upp det hela längre, med tanke på att vi (jag&Hanna) ligger ständigt hemma och är sjuka.
Vi har varit här i drygt två månader, jag är nu inne på min fjärde mega-stora förkylning (feber, halsont, huvudvärk) och nyligen hade jag och Hanna någon sorts magsjuka(?)
Utgångarna är inte lika uppiggande som tidigare, och vi känns mer som gamla pensionärer än pigga och alerta tonåringar(!)
Kort sagt, jag är trött på att vara sjuk, trött på chefen, och jag vill att det blir april!

Hemlängtan

Jag har klarat mig länge utan att känna hemlängtan. Det sker att det slår till lite lätt, men det sker ganska sällan. Själva hemlängtar-känslan har lyst med sin frånvaro, jag har däremot saknar, och saknar fortfarande alla vänner. Alla är speciella och unika på sitt egna lilla vis, och även om det finns människor här som påminner mig och vissa av mina närmaste, och bästa vänner, räcker det inte riktigt till.

Det sociala livet är definitivt ett stort plus med Kitzbühl, vilket i sin tur har bidrar till att man ständigt är upptagen och slår bort tanken av hemlängtan. Men idag slår det tillbaka dubbelt så hårt. Jag längtar hem som tusan, och helt plötsligt känns de resterande 2½ månaderna som är kvar lite för långt...

Att jag dessutom fick höra att Farfar dog fredagnatt gör inte saken bättre. Jag minns knappt när jag såg honm sist. Det måste har varit långt innan vi visste att han hade lekumi. Allt skedde för fort, och jag hann inte ens uppfatta hur sjuk han har var. Allt vände på mindre än ett år, och nu i slutet gick det inte att lindra eller bromsa på något sätt. Begravningen är i början av mars, och frågan är hur jag tar mig hem, även om jag i nu läget inte kan det alls. Om inte, så ses vi någon gång i mitten av april.

Hemlängtan somsagt.
Jag vill dessutom se Fridas&Emils lilla tjej, som föddes igar, 9 feb 21.02!!!
Stolt Gudmor här, som tyvärr missar alltför mycket.


Utgang!

Vår kära chef tror inte att vi har något socialt liv här. Vad som har fått honom att tro det är fortfarande lite oklart, med tanke på att vi är ute mer än hemma. Han är nog mest lite smått bitter över att vi faktiskt träffar folk. -_-'

Försökte tänka ut när vi stannande hemma under en helg, men det var lite luddigt, med andra ord är dubbelutgångar (fredag&lördag) vanligare än att vi stannar hemma. Efter en plågsam change over med huvudvärk efter gårdagen, sov jag&Hanna hela eftermiddagen. Vi hade turen att vara lediga hela kvällen, så inga larm ställdes, vilket resulterades i att dygnet vändes. Pigga och utvilade fixade vi kvällsmat, bjöd hit Seb och njöt av vår alldles underbart goda Spaghetti och Köttfärssås innan vi drog till Ecco, och sedan High Ways. Dans på det sistnämnda stället, som vanligt, med extra bra musik, och trevligt sällskap. När klockan led mot två, var det planerat att vi skulle hem med tanke på att att jobbet väntade dagen därpå, klockan sju... Hanna höll sig till planen, medan Jethro lyckades övertala mig och Emma att följa med till Londoners, "It's on our way home anyways". Visade att det vara en bra plan, och vi hade otroligt trevligt. Jethro&Jag har ett misson tillsammans, vi ska hitta någon till Emma, och jakten började igår! ;D

Söndagen försvann rätt snabbt, och avslutades med pannkakor.

Mums!




Shopping i St. Johann

I fredags, efter morgonpasset, bestämde vi oss för att ge oss ut på nya äventyr!

Med en nyankommen lön, tyckte vi att det var högtid att hitta lite vettig shopping. Det enda som är resonabelt i Kitz är DM, utöver det finner man bland annat D&G och Swarosiki. Lite mastiga för våra plånböcker, med tanke på att vi alla vill komma hem med lite pengar.

Äventyret bar av med buss mot St. Johann, en närliggande stad. En myket dyr bussresa kan tilläggas, 2.90 euro för enkelresa, som tar drygt 10-15 minuter med bil. Hursomhelst, det var lätt värt det! Jag hade nästan glömt bort hur underbart det känns att shoppa ;O Uppgraderade min garderob på New Yorker med diverse nya plagg, och passade även på att unna mig själv lite nya fina smycken att piffa upp det hela. I samma veva höll jag på att förlora mitt visakort, tacka vet jag Emma som gick tillbaka in på New Yorker för att inhandla sig ett par jeansleggings och hittade det.

Efter nån timmes shopping åkte vi tillbaka till Kitzbühl, jobbade och peppade sedan inför kvällens utgång, som givetvis var extra rolig eftersom vi alla hade någonting nytt att ha på oss. (säger jag som inte ens har hunnit använda alla kläder jag packat med)
Runt nio drog vi till Sofia, chill med vin och prat innan vi drog till Flannigans. Där råkade jag ut för en mycket pinsam situation. Random kille kommer fram och börjar snacka med oss, eftersom vi känner hans vän. Till och från växlar vi tjejer till vårt hemliga vapen, nämligen det svenska språket... "Ohh, you are Swedish" säger han lite glatt, vilket jag svarar ja på. Det hela fortsätter med att han påstår att han förstår svenska(vilket alltför många sagt, och inte har gjort), sa jag kontarar med att jag inte tror honom. Han tycker då att vi ska säga något på svenska, utan att tänka säger jag "Hanna, vi skulle kunna säga alla möjliga hemska saker om honom, utan att han skulle förstå..." Emma som precis ska kommentera hans utseende bryts av att killen säger på svenska "Bara så ni vet, jag pratar flytande svenska." li te pinsamt läge... Med en jägermeister på köpet!

Kvällen fortsatte sedan på High Ways, med dans och trevligt sällskap.

Overall en mycket lyckad fredag:)


Nagra plagg lyckligare;)


Emma är min nya toa-kompis xD




Skönaste människor! Fuzz&Hanna;)



After ski pa Flannigans

Veckan började rätt soft, utöver skidåkande och jobb har det även hunnits med jobb och ett besök på Berg-Sinn (ett otroligt trevligt fik) med Sofia. Utöver det hade jag även turen att vara ledig i måndags, drog somsagt till Kirchberg med Hanna och Amanada, det följdes sedan upp av after-ski på Flannigans efter lite övertalning från Jethro, som vi nyligen lärt känna.

"If ur still fun I might cook u some dinner later" Jag hade med andra ord lite krav på mig, och som tur levde jag upp till dem;D Hängde med J och resten av de "röda" snowboard/skidinstructörerna, som gjorde ett tappert försök att lära mig spela biljard. Lite komplikationer, men mitt lag lyckades åtminstone vinna en gång, tack vare alldles för mycket hjälp. Fair enough.

Efter det blev det middag hos Jethro,medan de andra drog ut. Det bjöds på en mycket utsökt vegetarisk risotto, kombinerat med en ganska rejäl bit av grabbhumor, med tanke på att det i stort sett bara bor killar från större delen av världen. Jag överlevde hursomshelst den lilla upplevelsen, och de ville adoptera mig, så jag antar att jag gjorde ett tillräckligt bra intryck;D


Skidakandet

Det känns som om dagarna bara flyger förbi, utan att jag märker det. Helt plötsligt har en ny vecka börjat, och den förra tillhör det förflutna. Till och från känns det som om jag knappt hinner bearbeta allt. Jag är fortfarande lite smått förvirrad över att vi övergått till Februari. Innan jag vet ordet av det, är det mars, helt plötsligt april, och dags för hemfärd. Innan dess har jag förhoppnigsvis förbättrat min skidåkning lite till, och om jag har tur kanske mina snowboard-drömmar går i uppfyllelse!

Fram tills dess håller jag mig till skidorna, och nu går det relativt bra. Tillräckligt för att klara av en heldag av skidåkande. Nu har jag både åkt från Hahnenkamn till Kirchberg, och uppe från Horn ner till byn. Måste erkänna att jag är lite småstolt över mig själv, och kan nämna att det har förekommit en och annan röd backe;)


Chill i det fina vädret! :)




Efter lite vilande blev det mer skidakande


Chill vid Alpenhaus, vid Horn ;D




RSS 2.0