-

Hakuna Matata (...)

Åtgärder

Med tanke på vinterns galna fester och alla dess utgångar bestämde jag mig för att väga upp det hela. Detta genom att inte festa, ingen alkohol, bara motion! Eftersom jag blir otroligt rastlös här hemma har planen funkat alldeles utmärkt. Mitt knä pallar dock inga fler springturer så idag blev det en cykel tur istället. 1,2 mil inklusive styrka efter det stod på dagen träningsschema. Jag har till och med slagit på stort och firar valborg (som förövrigt är otroligt överskattat) hemma med familjen.  ;D
Återstår att se om favoritjeansen passar igen om några månader;)

Friends

Det finns de som känner ditt "yttre".
Sedan finns de som man verkligen tycker om, som ibland befinner sig alldeles för långt bort.
Vissa mycket nära, några av dem kan du anförtro dig åt, dela med av dina innersta hemligheter och tankar, skratta och umgås med. Några av dem har du känt under en längre period, andra har du kommit närmare nyligen.

Och de som inte kommer innanför skalet? jag vet egentligen inte vad jag ska kalla dem, de är sådana människor man älskar att umgås med för stunden. De är egentligen inte ytliga på något sätt, men när just den stunden är över vet båda att man kommer att hörs alldeles för sällan, och att det kommer gå minst lika lång tid tills nästa gång ni ses.
Sedan finns de som befinner sig alltför långt bort, eller till och med precis i närheten... Det spelar ingen roll hur lång tid det har gått, vart man har varit, vad man har upplevt, det känns ändå som om det var igår ni sågs. Det är så skrämmande enkelt att ta upp det ni avslutade sist. Du vet att du alltid kan vända dig till dem, vare sig de exempelvis befinner sig i Skåne, Umeå, lilla Vimmerby eller på andra sidan jordklotet. De finns till, de stöttar, de älskar dig för den du är, och trots att ni inte ser saker och ting lika, kan du alltid vända dig till någon utav dem. De ger dig goda råd, och ser till att övertyga dig om att det finns ett ljus i slutet av den mörka tunneln. Eller något så enkelt som att ha någon att dansa runt med och vara extra fånig, någon som kan uppdatera dig på det senaste. Du vet alltid att när någon av er begär sig ut på nästa stora äventyr, så är det aldrig ett hejdå, utan ett "på återseende".

Vänner helt enkelt. Finns det något bättre?



Karma

Jag tänkte ta tag i hela körkorts-jippot nu. Visserligen har tanken slagit mig otroligt många gånger, jag packade till och med ner teoriböckerna till Österrike. Jag pluggade ett tag, tog det riktigt seriöst, fram till att jag insåg att jag inte ens kunde lura mig själv. Boken är ett sömnpiller.
Nu när jag är hemma tänkte jag att jag kunde öva på teorin på datorn, jag minns att jag la undan skivan så att jag skulle hitta den sen när jag kom hem igen. Synd bara att jag har lagt den på ett sådant bra ställe, så att jag inte minns. (ungefär som söndagen efter the night with too much moët champagne)



Sweet Escape



Helgen hos en av de allra bästa och hennes lilla tös.
Kärlek.

Evidence


Första bilden är tagen några timmar efter tatueringen blev klar. Lagom ömt och svullet;D
Placering: vänstra hanleden, text Hakuna Matata

Ingrid var nervös så det räckte åt oss båda, och jag försöker fortfarande komma på vart min egen rädsla tog vägen. Kände mig som ett litet barn på en lördag, som ivrigt väntade på godis(!) Sedan fick jag se själva nålen, som faktiskt var otroligt tunn, eftersom min handled inte är särskilt bred och jag tänkte "så farligt kan det väl inte vara?". Allt gick alldeles utmärkt fram till M:et, då talar vi smärta. Men gosh vilken upplevelse! Galet nöjd.
Liten, men älskvärd!

One more friday evening at home

Mitt nyttiga jag tar helt klart över.
Hunnit shoppa lite, hade ett presentkort på H&M som jag ivrigt väntat på att få handla upp med nöje. Vädret i Jönköping tog sedan kål på mig och Ingrid, så vi hamnade på Waynes där vi avnjöt varsin chailatte. Erik som numera pluggar i jkpg passade på att joina oss, vilket va otroligt trevligt. Efter det blev det sedan en till liten runda på stan, innan vi tog skydd på Coffee House by George och mättade våra hungriga magar innan jag tog tåget hem igen. Lyckligtvis ska morgondagen spenderas hos Frida med myspys!


välkommen-hem-tårta från systrarna Li & Theresé,
Pixie doing her happy-dance,
& lunch at Georges


And now it's done!

Btw, tatueringen jag snackat om ett bra tag (några år), den existerar på riktigt nu.
Liten parentes bara;)

Jönköping är nice, har verkligen saknat Ingrid, Pixie och Alex.
Njutit av en underbar, nyttig frukost med Pix, och om en liten stund tar vi bussen till stan för att träffa Ingrid. Lovely day!

20100421

Idag var det riktigt plågsamt att titta ut mot gatan. Det som mötte min blick upprörde mig något. Snö.
Vad hände med "våren"? Dagarna med +20 grader, sol och blå himmel i Kitz de sista veckorna känns galet långt borta, dessutom känns det lagom roligt att behöva genomgå hela "snart-är-det-vår-processen" igen.
Lyckligtvis har jag haft tankarna på annat håll, blev en sväng med mina älskade mamma på stan, innan jag mötte upp Frida och Pixie, för att sedan gå hem till dem.
Nu känns det som en tyngd släppts ifrån mig, vilket det gör varenda gång jag pratat med Frida. Även om vi inte alltid ser saker och ting på samma sätt, vet jag att hon alltid lyssnar. Att jag dessutom får träffa Pixie känns helt underbart. Love them! Och jag vet exakt vad jag ska köpa till dopet.

Dagen fortsätter på topp med att jag idag hittade mina förstorade kort i posten. Imorgon blir det ram-jakt på IKEA!


Patterns from the past

4½ månad senare, ett försök till att välja ut ett "fåtal" bilder resulterade i ungefär 350 kort, uppdelade i 3 delar på posten. oh, memories!
Nu är det bara att låta kreativiteten flöda, i form av scrapbooks.
Det och att jag tagit ut flätorna är väl det mest spännande som hänt de senaste dagarna -_-'
Imorgon blir det ändring på det hela! Morgondagen ska spenderas hos Frida, med Pixie, och torsdag-fredag i Jönköping.


Saturday Nights

Jag är lite smått rastlös.
Detta är första helgen på 4½ månader som jag är hemma. Då menar jag inte bara hem-hemma, utan mer specifikt att jag inte är ute, låt mig sig definiera det som socialiserar mig. Jag kan inte riktigt komma underfund med om jag tycker att det är skönt, eller enbart extremt jobbigt. Skillnaden är nämligen väldigt påtaglig. Å andra sidan är säsongen faktiskt slut i Kitz...
Tar ytterligare en titt på alla hundratals bilder för att sysselsätta mig en liten stund till.
Nedan är det bilder från lördagen 20 april.

Somebody ordered too many drinks last night
Somebody reckoned dancing on the bars all right
Somebody woke up next to someone else, thinking
Some people thought about killing off themselves

Oh, Lord! Forgive me them Saturday nights

Happy Hour på High Ways(...)

Ledde till alldeles för många gratis spritzers & tequilla!


Så här mycket tycker jag och Hanna om T.

We recovered pretty fast;D


Winter closing party at Highways

2010.04.04


Kvällen inleddes med shots nere i vår egna lilla bar.
Barry bjöd på "brain shot"


Kvällen forsatte sedan med Cocktail-evening på High Ways


The Kaiser Girls


Amanda & Jag

Bustin' some moves on the dance floor, when I met Karin<3

Fuzz är vår Favorit

Avslutningsvis, ännu ett gruppfoto! :)


Seize the Day

De senaste dagarna har jag vaknat äckligt tidigt, och det har varit helt omöjligt att somna om. Hade det inte varit för att jag känner mig så trött hade jag inte brytt mig särskilt mycket, men... Jag är helt slut, och lyckas aldrig somna om. Jag har nog Hanna-abstinens, något annat kan det inte vara. ;D Vid sju imorse satt jag alltså vid datorn och sorterade all min musik. När hungern gjorde sig påmind runt tio tiden blev det frukost, för att sedan återvända till datorn igen. (abstinens där också?) För att jämna ut det hela bestämde jag mig för att vara nyttigt och ta en springtur, trots min förkylning. Lyckades övertala mig själv att jag faktiskt mår bättre, vilket jag gjorde till en början... Hostan och allt annat som tillhör förkylningar är värre. Detta innebär en lugn hemmakväll för min del. Väntar ivrigt att få hem bilderna jag skickat efter! Fram tills dess bjuder jag på lite bilder från första delen (resten är för alltid sekretessbelagt) av vår allra sista kväll på Ecco.


Kathy & Wyome!
"Equals three"


Well, it looks better than the first the one,
which pretty much reminded us of dirty, green-coloured water xD


Me and you, you and me


Happy, happy, happy!


Kvällens sällskap

Fel/Rätt sida av baren.<3


The best of the best


Sedan blev det Möet Champange och mer fest(...)


Bättre sent än aldrig

Linda ville veta hur jag och Hanna har bott under vår vistelse i Kitz. Detta frågade hon ågon gång i början av säsongen... Jag skyller på att det var för stökigt i vårt rum Men nu får ni äntligen se hur det såg ut. Två knarriga sängar.

Resten av bilderna är hemresan. Lycklitvis hade vi Fuzzs hjälp ända fram till Wörgl, efter det fick Hanna och jag klara oss själva. Under 24 timmars tågåkande hann vi med ytterligare 3 byten, (med tung packning) München, Köpenhamn och Alvesta innan vi äntligen var framme i Växjö. I väntan på Hannas mor passade jag på att käka min allra första kanelbulle på mer än 4½ månad. *Lycka*

Nu när jag är hemma har utekvällarna byts ut mot mys med småsyskonen. Speldags med andra ord.

 


Världens bästa!

Idag har jag äntligen fått träffa Linda, Pixie, Frida&Emil.
En dag fylld av glädje med andra ord.
Jag har saknat dem så galet mycket!

en runda på stan & lunch på Brödstugan med Linda.

 

Och sedan fick jag äntligen träffa Pixie.
Förstår vad Frida menar med kärlek vid första ögonkastet.



Liten parentes

24 timmar senare, men himlans mycket packning, 4 tågbyten, 2 måltider, en dålig natt på osköna liggplatser är jag tillbaka i Sverige.
Jag vet inte vad eller när jag ska ta tag i allt. Jag befinner mig nog fortfarande i chocktillstånd.
Jag återkommer om några dagar med fler detaljer gällande hemresan och de sista dagarna i Kitz!

Peace

6 days left

Om en vecka vid den här tiden är jag hem-hemma! Detta ser jag fram emot med skräckblandad glädje, då jag inte riktigt vet vad som väntar mig. Det har trots allt passerat nästan fem månader, det hinner hända en hel del under den tiden.

Med endast 6 dagar kvar tills avresan har dagarna aldrig känts så otroligt långa. Säsongen är över, de flesta säsongsarbetare har gett sig av, och de flesta barerna har haft sina winter-closing-parties. Detta innebär med andra ord att Kitzbühl liknar något döende, än det partyställe det varit de senaste månaderna. Å andra sidan är det kanske bäst, nu när vi är de sista kvar lär resan hem inte kännas alltför jobbig.
kort sagt, mindre än en vecka tills jag åker, och just nu önskar jag att dagarna försvinner.
Kanske sitter jag här på McCafé för allra sista gången?!

Peace

RSS 2.0