På återseende!

Ingrid och jag bestämde oss för att åka upp til Gbg, idag, eftersom vi ändå måste vara där så sjukt tidigt. Har lyckats packa färdigt, sagt hejdå till min kära pojkvän, som jag inte ser förrän till midsommar, städat, och hunnit att få Seb-abstinens.
Men jag ska ändå försöka göra det bästa av tiden, hallå? Rhodos liksom! Klart att det blir toppen, och efter det blir det studenten. Gäller att ta vara på den lilla tiden vi har kvar nu. Känns lite smått skrämmande.
Rhodos nästa som sagt, sol, värme, party, och en massa slappande.

Aufvidersen, som Hedi Klum hade sagt.
Tillbaka igen den 7/6.


På väg till Berlin 2007
Och den resan blev ju faktiskt lyckad, trots att jag inte ville dit från första början.
Dessutom har jag världens bästa sällskap! <3

Dagens i-landsproblem

Jag vet inte hur många gånger jag hunnit packa, och packa om idag.
Men nu får det duga, väskan är fullproppad, trots att den inte borde vara det, jag vet inte riktigt vad jag har med mig. Men i packandets stund kändes allt viktigt.
Nu kan jag iaf inte shoppa så mycket som jag skulle vilja, eftersom jag inte har plats över, och det är ju bra? Särskilt med tanke på att jag köpte väskan igår, sen när jag skulle ner och möta Seb på stationen.
Jag är svag.
Och jag tror att jag ska packa om igen. -_-'

Congratz

Världens bästa Carro fyller 20 idag!
Det hurra vi för:)
Saknar dig vännen, men vi ses till studenten<3
Även om vi inte känt varandra särskilt länge, vet du, och förstår vad jag tänker, ibland innan jag ens hinner yttra det. Du är helt enkelt underbar. Och jag hoppas din stora dag blir kanon!
Love ya!
Grattis Söt!

Vad vore en bal på slottet?

Vad vore väl en bal på slottet dötrist, långtråkig, alldeles …
Ja... jag får nog fortsätta undra.
Bilder på från balen jag aldrig gick på, och efterfesten jag valde att strunta i;D
Alla va så sjukt fina, men fastnade lite extra för Malin(kusinen), Mui, och Sandra O, och Krystal från klassen. De hade helt enkelt det lilla extra!
(och ja, jag ångrar mig kanske lite att jag inte gick)
Vädret sög, så det är rätt lugnt för min del. Vi stod ute i regnet och blåsten i 2 timmar. IB var självklart sist, men oj vad det var värt väntan. Alla var ju så fina:')

Malin och Affe
Mui+kavaljer
Sandra&kavaljer

Krystal&kavaljer

Happy B-Day!

Världens bästa Ingrid fyller 19 idag!
En massa grattis, och kram på henne<3


Ingrid fyller 19 idag!

Jag skulle egentligen stiga upp tidigt, för att hinna träna innan Linda kom. Men det blir sällan som man tänkt sig. Frukost nästa, sen får vi se vad som dyker upp. Blev lite småkär i en väska på H&M igår, den kanske blir en del av familjen senare idag. Utöver det? ehm.. Balen! Så ska ner och titta på alla fin fina människor som går idag.

FAIL!!!

Vad behöver man om man ska åka utomlands?
Jo, det underlättar om man har ett pass.
Har jag det?
NEJ.
Vart ligger det?
Hemma i Rumskulla, bland alla andra pass.
Kommer jag hem? nope.
Och vi åker på söndag.

Vilken tur att Linda kommer imorgon.
x-antal påminnelser så att jag kommer ihåg att påminna mamma, som påminner pappa, som i sin tur MÅSTE komma ihåg att ta med sig passet till Linda.

IB Dinner, & jakten på bikini

Lärarmiddagen är nu över, och nu har jag ännu en gång fått det bevisat att slutet är nära.

Jag, Ingrid, Julia, Mui och Paula åkte tillsammans till Nyarpsstugan, i Bankeryd, där middagen hölls. Efter att ha beundrat den fina utsikten, satte vi igång med dukningen.
Det blev en kväll fylld med gamla minnen skratt, och nya minnen. Utöver exotiskplanka, blev det även en massa pajer och chokladtryffeltårta till efterrätt.
Trots de ibland tunga dagarna på IB, skulle jag nog inte byta ut våra lärare, för det är trots allt de som sätt till att jag klarat mig så här långt. Dessutom tivlar jag på att  det finns bättre lärare, än de som vi har. Kvällen led mot sitt slut, och kvar blev disk efter drygt 60 personer. (Inget att hurra för, men det blir vad man gör det till) Själv hade jag haft hand om dukningen, så jag led inte särskilt mycket av detta, utan kunde glatt åka hem. Fick skjuts av Mui (ett stort tack ännu en gång), och precis när  vi kommit fram hem till mig, blev vi stoppade av polisen. Ofta?
Kvällen fortsatte rätt länge till efter det, eftersom Ingrids och min blodsockerkurva var på högsta nivå. I hopp om att bli söminga, filade vi det sista på vårt lilla "projekt", som blev klart. Runt 3 var vi i säng, och Ingrid vakanade runt ett någon gång idag;D

Efter en mycket sen frukost, tog vi en promenad ner till stan för att fortsätta vår jakt på bikinin. Lyckades hitta en som förhoppigsvis blir bra. Dock är det inga utav dem jag visade häromdagen.
Efter det blev det att strosa runt lite till på stan med Ingrid, innan vi mötte Pixie för att äta lite på Coffee House by George. Känslan av detta; helt oslagbart! Vet inte när jag var ute och åt senast, och absolut inte behövde tänka "nu måste jag hem för att plugga".
Underbar dag med andra ord. Och imorgon kommer Linda!

Jag, Ingrid, Paula & Mui

Ingrid&Samira
Allyson höll ett fint tal<3

pixie! <3

Regn!

Det var fint väder alldeles nyss.
Nu regnar det, och åskar. (och det regnade i lördags, när Vimmerby hade sin bal)
Tänk på alla stackars bal-människor, som fixat iordning sig, och visar upp sig just nu... De måste ogilla regnet ganska mycket just nu xD

Ikväll är det middag för lärarna (och oss förstås)
Min uppgift är att duka, så jag ska sätta fart och fixa iordning mig nu!

Letandet efter sommarens bikini

Det är så underbart härligt att gå ner till stan, när vädret är som det är idag. Blir alldeles lycklig!
Lämnade de allra sista böcker idag, och hade tänkt lämna tillbaka miniräknaren till Ivar, men han hade Fysik med pre:arna, och hade inte tid att ta den. Lagom kul.

Gick alldels utmärkt att träna, beror nog delvis på Rhodos. ;D Har dock inte hittat någon bikini än, vilket inte alls är bra med tanke på att vi åker på söndag. Så efter att har bränt ett par enstaka kalorier, gick jag en sväng på stan, för att se om bikini-utbudet har förbättras. Jag tycker nämligen att årets bikinin har varit allt annat än snygga. Lyckades hitta de som visas här nedan, så det blir nog någon utav dem.
Det vita är egentligen utesluten, men jag är ju så brun, perfekta kontrasten, och jag gillar den. Men kanske inte lika lyckat sen när man har badat?
Återstår att se vilken det blir!


Stadium 149:-/del


Stadium 149:-/del                                  

Stadium 149:-/del

H&M Bandeau, 149:- Bikinitrosor, 98:-

Jag har tid!

Jag var otroligt trött igår, men jag skyller allt på att min dag mer eller mindre såg ut som en hemma-frus-dag. Nu när IB är slut, och jag helt plötsligt har all tid i världen, känns det lite små konstigt att inte ha en viss tid att passa, en uppsats att skriva, eller exams att plugga till. Jag är liksom fr, jag har tid att tänka på annat en skolan. Jag har ett liv, och kan välja vad jag vill göra, för jag har tid till det. Och då väljer jag att städa och stryka all tvätt. hmm. Undrar hur min framtid ser ut... ;D

Anyway, idag är det tisdag, en ny dag, med nya möjligheter. Jag har just ätit frukost, satt på en tvätt, som snart är klar, och om lite drygt en halvtimme ska jag gå ner i det underbara vädret, ner till stan. Lämna de sista böckerna jag har kvar, och sedan träna.
Bäst att röra på sig!

Reklampaus

Först höll jag på att missa tåget till Jönköping, så vi åkte i racerfart, och hann precis innan bommarna gick ner. Det var nära ögat. (visade sig att bussen från Vimmerby ändå var sen, så jag hade hunnit med hur eller hur, så länge jag hamnat på rätt sida på rälsen) Väl hemma, inser jag hur mycket tvätt jag har. Till råga på allt lyckas jag spilla ut ett helt glas juice över halva golvet, på min mobil och diverse andra saker.
Och NU börjar City akuten igen!

Fri som vilda hallon - lets party!

Har hunnit duscha, klä på mig, och nu sitter jag jär och äter frukost. Youghurt, och kellogs all braun, med ett glas juice för den som är intresserad. De andra ligger fortfarande och sover, och lär nog göra det i åtminstone två timmar till.

Gårdagen var soft, efter att ha ivrigt väntat ner de två sista minuterna, hört klockan ändra sig till den sista minuten på den allra sista exams, blev jag så oerhört lättad när jag hörde A röst säga "The examination has now ended, please stop writing immediatley". Detta firades med frukost (en sista gång) på Clars med Ingrid och Carro<3
Carro drog vidare till Norrköping, medan jag och Ingrid hämtade Ammi på stationen, resten har jag ju redan skrivit om.

Kvällen dårå;D En Ingrid, och en Ammi, klart man blir pepp på en utekväll! Dock var vi riktigt trötta, så vi skippade för-festen, och hade lite småmysigt, fram tills att vi skulle göra iordning oss. Runt tio-tiden drog vi ner till Amor, där vi bland annat mötte E&K och lite mer folk från klassen. Det blev drinkar, shots, och en stackars kille, vid namn Ted som just blivit dumpad av sin tjej.  Bra som jag, Ingrid, Ammi och E är hade vi ett litet pepp-talk för honom, och vips så mådde han bättre, och var redo att parta, lik en rockstar. Gosh vad vi är bra!
Framåt elva-tiden började vi känna the rhythms in out body, så vi drog till Centrum. Rätt lite folk, och musiken var väl inte den bästa, men det kom ett par enstaka bra låtar, ett par gamla favoriter, och en som Carro nynattt för oss tidigare på dagen. Just då när hon nynnade så fint på väg till Clars, förstod vi inte alls vad hon menade, men  så fort låten började spelas, kände vi ingen den, och jag insåg hur tomt det blir utan henne.

Kvällen innehöll (som vanligt) mycket dans, skratt och sjuka konversationer. Till exempel killen med de sjukt snygga Kanye West liknande glasögonen, som blev lite smått chockad över vart jag bor, att jag inte var adopterad, att jag menade allvar att jag har pojkvän och Ammi och Ingrid, var mina vänner. Eller sthlm-killarns som hade åkt ända hit för att festa, och undrade om de kunde följa med på efterfest. -_-'
Yes, yes. nu är jag somsagt vaken.. Tåget går om en sisodär 2-3 timmar. Dagens planer är alltså att åka till Seb, och inte Linköping. F, hoppas det löser/löste sig för din del<3

Just nu funderar jag på att krypa ner under täcker igen och försöka somna om. Men det är inte lika mysigt när Seb inte ligger bredvid och håller om mig. ;(

Ingrid och Ammilove<3



kvällen avslutades med glas!


Efterfest i min källare? *sjunger*

"Vart bor du?"
Jag: Bymarken
*tystnad* är du RIK?!

kunde inte låta bli att tänka på Björn Gustafsson, ni vet "min pappa är rik, vill du hångla?"
hahah! sämst!
nu ska vi käka glass.
Ingrid njuter av nyponsoppa och glass.
God natt så småningom!

On the roll

Det känns fortfarande riktigt bra, har slösat eftermiddagen på absolut ingenting, och till råga på allt ringde L nyss och frågade om jag kunde jobba imorrn, på Lottas.
Nice tycker jag.
Om jag visste hur morgandagen såg ut.
Så jag tackade nej.
Men känslan av att veta att jag kunde ha jobbat känns skön. ;D
Lite vuxet liksom.

By the way

Ååå, har nämnt att jag är klar med IB nu?
Klar med gymnasiet!
FRI FRI FRI
Och Ammi är här, tjejsnack is the shit<3

And Iam freeeeeeeeee!
Lika fri som "vilda hallon"

Jag ser mållinjen!

Imorse var jag ungefär lika mogen som ett litet, mycket bortskämt barn.
Ett barn som absolut inte ville till skolan. Med tanke på att de faktiskt är en röd dag idag, kristihimmelsfärdsdagen för att vara exakt, och att Seb befann sig bredvid mig, ville jag inte stiga upp alls. Efter en massa åå:anden, och klaganden, till och med ett försök att bevisa att jag var sjuk fick jag stiga upp ändå. (Tack älskling) Hade nog sett lite illa ut om jag valde att missa att tenta av allra sista ämnet. Kändes hemsk att se alla andra civila gå omkring helt beymmersfria, medan jag själv var på väg till skolan. Som tur var möttes jag  av Carro direkt när jag kom till skolan, och senare dök även Ingrid och Elin. <3

Eftersom det är en helgdag idag, så var hela skolan stängd, nästsista skrivningen hölls i cafeterian(!). När reading time väl var över, kunde jag inte låta bli att tänka att jag just snubblat vid mållinjen. Denna bild spelades upp i slow motion, om och om igen. Jag hann inte ens sträcka på mig lite, lite för att nå över den förbannade linjen. (Ni vet, som åsnan i bamse gör?)
Jag hade inga problem med essäfrågan, men de tre första SAQ kändes sådär. Men nu är det så att jag har det allra sista provet kvar, imorgon. Jag gjorde mitt bästa idag, och nu tillhör de det förflutna (fram tills jag ser resultaten senare i sommar) Jag har alltså en chans att ändra ödet, och INTE snubbla precis innan mållinjen, Dessutom har jag Seb här som peppar mig, det känns skönt. Och god mat ska jag få också, kan det bli bättre?

Imorgon är jag fri.

Motion och regn

Vaknade imorse och ville verkligen ligga kvar och sova bort hela dagen. Men sen insåg jag att jag kan göra det hela nästa vecka. Steg upp, (alldeles för sent) käkade en otroligt onyttig frukost, bestående av ljust-rostatbröd med nutella och jucie. Övervägde att strunta i att träna, men sen kom jag till insikt med att jag inte satt min fot på gymmet på typ 1½ vecka, dessutom behövde jag avreagera mig lite, och då är träning perfekt. Omedvetet straffade jag mig själv för att ens ha tänkt tanken att skita i att träna, så jag gick ner till Friskis istället för att ta bussen. Det låter väl värre än vad det egentligen är, det var ju trots allt helt ok väder.
Väl framme blev det kondition och armar, min högralins cepade sig så otroligt mycket, så tillsist bestämde jag mig för att ge upp, det gjorde så fruktansvärt ont. Handlade lite snabbt, tog bussen hem, valde att gå från Dalvik, eftersom jag inte orkade vänta på buss 16. Det var helt ok, tills det började regna. Regn kan vara mys, om man har någon att mysa med förstås, eller om man har någon att hoppa i vattenpölarna med. Det enda jag hade var en tung matkasse, med bland annat 2 liter äppeljucie, och en träningsväska fylld med svettiga saker. Och nu åskar det, och haglar. Jag är fortfarande lite smårädd för åska.
Jag borde nog stänga av datorn och plugga psykologi. Det är nog ett tecken från ovan.

fint väder när jag gick ner till stan.


When the dog bites
When the bee stings
When I'm feeling sad
I simply remember my favorite things
And then I don't feel so bad

Awesome

Min dag har varit allt annat är häftig, fram tills jag skulle åka till stationen. Eftersom min käre far inte befann sig hemma, fick jag skjuts (igen) av S. Denna gång valde han sin fräna sportbil, som jag inte ens visste existerade. Det är synd att jag inte är särksilt kunning, eller intresserad av  bilar. För bilen var hur cool, och grym som helst. Den var liksom liten, sportig och svart, en bil man utan tvekan skulle kunna hitta i någon utav Fast and the Furious-filmerna. Den var cool helt enkelt. Synd bara att jag inte kan briljera med fina bil-ord för att ni ens ska förstå mig.' Jag vet inte ens vad det var för märke på bilen -_-'

På tal om coolt, Tom är cool. Det var ett tag sen sist, men ikväll kom han förbi och hälsade på. Tummen upp för det!:) Något annat som kan läggas till på plus-sidan är att detta var bland de sista gångerna jag åker tåg upp hit, för skolan. Tre dagar kvar,  sen är jag fri!!! Och detta ska firas med bland annat Ingrid och Ammi<3

Awesome!
Och vet ni vad? Det löser sig.

Momma's Boys

Fastnade framför TV:n nu (med datorn), och psykologiböckerna uppslagna. Att ens försöka sluta förvånas över vad som sänds vore dumt av mig. Nu har jag hursomhelst fastnat framför 3:an, som visar Mommas Boys, som tydligen "handlar om en grupp mammor som ska hjälpa sina lata söner att hitta den perfekta kvinnan" Det är så sjukt, att jag inte kan byta kanal. xD En av mammornas krav var följande; tjejen hennes son skulle träffa fick inte vara "a black", asiat, ha en stor rumpa, tjejerna fick inte vara skilsmässobarn, lång, muslim och absolut inte vara jude etc. allt detta enbart för att det vore genetiskt fel, blandäktenskap var också fel.  -_-' hahaha! Och delen med att tjejen inte kunde vara mörk, hon kunde inte tänka sig att få mjökchokladbarn(!) finns det något sötare än just mjölkchokladbarn?
Killarna är äkta morsgrisar, och ja.. tjejerna är ehm.... speciella.

090518

Så här 4 dagar kvar tills jag avklarat mitt sista ämne, och 3 dagar kvar tills slutet, eller början på något främmande, beroede på hur man väljer att se det, har jag ingen motivation alls. Jag är trött, och mår illa, antagligen på grund av nervositeten. Vilket jag inte inte borde ha, med tanke på att jag ändå klarat av det värsta. Dessutom läser jag inte ens Kemi, så jag borde inte klaga.
värdelöst inlägg. ;D

Jag gräver ner mig själv, med Kate Voegeles nya skiva, A Fine Mess på högsta volym och repeat. Kanske några avsnitt av One Tree Hill eller Gossip Girl, efter att ha avklarat lite psykologi också?
terapi mina vänner<3


Time goes by

Dagarna och timmarna flyger förbi. Nu återstår det 5 ynka dagar tills jag är FRI.
Helgen är som bortblåst, och nu sitter jag här hemma, i köket, utan Seb, vilket känns lite sorgligt. Visserligen vet jag att vi ses redan på onsdag, men veckorna efter det blir lite kämpiga.
Helgen har varit rätt slapp, fredagen spenderades framför tv:n med mys, likaså gårdagen, då vi tittade på Eurovison Song Contest med Emils sällskap, som var en gnutta bakis ;D
Norge vann, och ja, killen var ju faktiskt söt, och dansarna var grymma.
Idag har jag och Seb inte gjort något alls, myst ungefär hela dagen, vilket jag anser är tillåtet så här på vår 9 månadersdag.
Nu ska jag käka kladdkaka och plugga psykologi. Sen blir det pilates!


Desperate Parents

Har just tittat klart på The Tyra Banks Show, just nu, och jag har just insett att jag aldrig kommer att sluta förundras över hur dumma vi människor är. Visserligen är resultaten baserade på Amerikanska föräldrar, så jag ska väl inte dra förhastade slutsatser och dra alla över en kant, men jag är lika upprörd för det.

Dagens program handlade om barn i nöjesbranschen, om hur deras föräldrar verkligen gör ALLT för att just deras barn ska bli kända. Tyra och hennes producenter, isenastte en bluffcastning, för att visa hur desperata föräldrar kan vara, i jakten på berömmelse, och hur de helt glömmer bort själva barnet i denna process.
När föräldrarna fick träffa de som var ansvariga för castingen, bads barnen att lämna rummet. Föräldrar fick då genast en hel del valmöjligheter, som de antingen kunde acceptera, eller säga emot. Majoritet av föräldrarna gick med på dessa för mig helt sjuka krav, vilket bland annat innebar viktminsking, plastikoperationer, botox och i vissa fall att barnen skulle uppträda halvnaka(!) Ska väl också tillägga att alla dessa barn var mellan 4-11 år, vilket inte hindrade de flesta föräldrarna från att  tacka ja.
Detta får mig att undra vems dröm det hela egentligen är, barnent/barnens eller föräldrens?
Vem skulle gå med på att låta sin 4-åring operera sig för att den ansvarige för castingen anser att dottern/sonen har "för pluffsiga kinder", påbörja en diet, spruta in botox i deras läppar etc. Att gå med på allt detta enbart för att föräldrarna anser att det är ok om det är vad som krävs för att få rollen. Helt absurt. De borde inte vara tillåtet att vara så desperat, att man är villiga att ändra sitt barns utseende, i jakten på berömmelse. Detta är inte ok på något sätt. Hur kan någon ens tänka tanken på bröstförstorning för sina döttrar som är sju, respektive två år?!

Jag kan förstå föräldrarnas önskan om att de vill att barnen ska komma långt, men när de går så här långt, känns det som om de vill ha berömmelsen själva. Som jag nämnde, var det alltså majoritet av alla föräldrar som faktiskt gick med på att ändra barnets utseende på något sätt. Den enda som sa emot, var en pappa till en supersöt 5-årig flicka. Han ansåg att dottern redan var perfekt, och gick inte på några vilkor med på några slags operationer. Varför finns det inte fler sådana föräldrar?
Visst, det är super att de andra föräldrar har en dröm för deras barn, men till varje pris? Eller vad anser ni? Borde inte barn få behålla sin oskuldhet, och få vara barn så länge som möjligt?
Det tycker jag i alla fall.
Barn är vackra, precis som de är.

vacker

Tick tack, tick tack

Dagarna går.
De där tio dagarna innan sista ämnet avklaras, har blivit dju dagar.
Vart har dessa dagar försvunnit? Och framförallt, vad har jag gjort?
Paniken och illamåendet kämpar sida vid sida, för att vinna loppet.
En springtur hade inte varit fel, men det var lite fattigt med löparskor här hemma. Dessutom har syskonen idrott idag, så kan inte ens låna deras skor. -_-'
Det får bli nån träningsdvd, som utlovar, fastare abs, butt and thighs. höhö
Klockan tickar fortfarade på, borde plugga psykologi. Borde träna. Borde städa. och så vidare.

tick tack tick tack.

Ge mig fredag!

Jag ogillar att känna att jag inte räcker till.
Något jag ogillar ännu mer än detta, är när jag tilldelas en roll, ofrivilligt, och inte ens kan vara på plats för att hjälpa till, eller bidra, utan bara ska se till att de blir klart.
Utöver detta, har jag extremt ont i huvudet. Så jag ska nog ta och krypa ner och sova.
Tack vare Linda har jag nu ingen ursäkt till att inte ge mig ut och springa imorgonbitti, pepp-musik fixad, och tills imorgon är jag utvilad och mindre irriterad. Dessutom kommer Seb hem. En av veckans höjdpunkter.
Ge mig fredag?

Enchandet (Roadtrip)

Destination Vaxjö, för att hälsa på Michelle, Cim och Jonathan.
Jag, Siri, Linda och Ann-sofie, mycket trevligt!

Gårdagen innehöll så otroligt mycket känslor, tack vare söta lilla Michelle. För det var inte själva bilresan med tjejerna som var förtrollande/förtjusade etc, Utan ögonblicket då vi steg in i Cims och Jonathans lägenhet, och såg Michelle ligga framför oss. Lyckades hålla tårarna borta, vilket var svårt eftersom hon är så galet vacker.. Det hela förstärktes ytterligare när jag fick hålla i henne, vilket absolut inte var samma känsla som när Märta och Rebecka var små. Antar att det har med min egen ålder att göra. Hursomhelst, hon var helt bedårande, och så liten!
Jag har inget emot barn, men jag har varit lite småanti att själv skaffa det tidigare, men med Oscars charm, och Michelles söthetsfaktor blir det allt svårare att stå fast vid vad jag sagt tidigare.
Alla hade otroligt svårt att slita sig från Michelle, sen när vi skulle bege oss hem igen. Så förhoppningsvis blir det fler bilturer med tjejerna, för de är helt underbara de också. Fast... Michelle är ganska mycket sötare!

Väl hemma, senare på kvällen efter att ha käkat platta mackor, upptäckte jag Disneyfilmen Skönheten och Odjuret. Det var så otroligt länge sedan jag såg den sist, men gosh vad bra den är! Snällt av Linda att låta mig se den. Och prinsen fick sin prinsessa, precis som det ska vara. ååhh.
Och min prins kommer hem imorgon, det har varit två alldeles för långa veckor.

visst är hon söt!?Siri, Michelle & Ann-Sofie
Michelle har världens coolaste föräldrar

Reminiscing of the times

I samband med mitt stora sorterande, hittade jag bland annat mycket gamla anteckningar, och diverse andra gamla papper med citat, önskan, framtisplaner etc. Js högsta önskan om att kunna flyga, och vara odödlig är något utav det jag minns mest, och sitter fortfarande och småler för mig själv när jag tänker tillbaka på det. Eller alla galna, gamla brev som Linda skrev, under samhällslektionerna. Eller tiden innan dess, då jag fortfarande gick i mellanstadiet, och var helt förälskad i Orlando Bloom, och fyllde mina anteckningsblock med Westlife lyrics. Nu har jag i och för sig slängt de mesta, minnerna finns ju förstås kvar.
Det var nästan som att stiga in i en tidsmaskin, och sakta färdas genom åren som försvunnit. Så många minnen, otroligt starka känslor, vissa som jag nu i efterhand insett att jag förträngt. Men det är ändå de positiva minnen som väger mest.
Helt sjukt vad fort tiden går. Om tio ynka dagar kan jag pricka av gymnasiet från listan. Underbar, men skrämmande känsla. Och tänk, om några år, sitter jag säkert och tänker tillbaka på den här tiden. Precis som jag gör nu, förundrad över hur tiden, ännu en gång försvunnit alldeles för fort.

Back when.
sisterlove

I want something that I want

Efter att ha skällt ut en stackars, SIBA-anställd, som förövrigt verkade helt felplacerad, bestämde jag mig för skälla ut honom ytterligare lite till. Jag skyller detta på den hemska klassiska musiken som blev mer aggresiv för varje minut som gick, innan jag kom fram.
Straxt efter att jag ringt, får jag ett sms om att reperationen är klar, och mobilen kan hämtas, detta sms:et skulle jag alltså ha fått för en vecka sedan. Några timmar efter detta, blir jag uppringd av en ännu en SIBA anställd, som personligen ber om ursäkt för all information som varit fel, och för att det dröjt så länge. I samband med detta, frågar han om jag inte fått ett färdigmeddlenade angående mobilen. Vilket givetvis gjorde mig upprörd. Jo, svarade jag lite smått bittert, men sms:et skickades EFTER att jag stått och skällt ut hans medarbetare, och inte för en vecka sedan.
Så nu ska jag bara hämta den, förhoppningsvis håller den ett tag.

Idag har jag spenderat dagen med att slänga alla mina IB-papper, och liknande som jag samlat på mig under de här tre, nästan fyra åren. 3 fulla ICA kassor blev det, och en otroligt lättnad. Dessa ska nu till pappersinsamlingen, men tänkt vilken fin, stor brasa jag skulle kunnat göra?! Samtidigt kunde jag inte låta bli att tänka på alla stackats träd som dött. Så för miljöns skull, blev det pappaersinsamlingen.
Sedan blev jag alldeles trött och bänkade mig framför Tyra Banks Show. Resten av dagen fortsätter nog i samma stil, med små inslag av psykologipluggande. Ekonomiarna är nu HELT klara med IB, och jag känner mig en gnutta avundsjuk, men om 10 dagar är det min tur. Tio dagar.

Imorgon bär det av till Växjö, med tjejerna, för att hälsa på denna söta, underbart vackra, lilla flickan, Michelle. Snytlar hos Linda över natten, och åker till jkpg över dagen, fixa presentgrejen, ett besök på afroshopen och sedan hämta min mobil!

Misslyckad hemresa

Med tanke på hur få tågresor jag har kvar, antar jag att jag inte ska förvänta mig att de ska gå smärtfritt. Idag, stod inte tåget vid perrongen 10 minuter innan avsedd tid. Strax innan 16.30 meddelas det genom högtalarna, att det uppkomit lite problem med tåget, men att de skulle återkomma. Tio minuter, en kvart senare stod det fortfarande inget tåg. Högtalarna meddelar denna gång att tåget ersätts av bussar. Resenärerna  får ingen mer information. Jag vet i det här skedet alltså ingenting om vart dessa bussa står, när de åker eller till vilken destination.
Det var bara att följa stömmen av folk, vilket slutade med att jag hamnade mitt i folkmassan. Med min packning och min längd, blir människorna omkring mer som en jättelik mur som förhindrar mig från att se och höra den informationen jag behöver. När vi sedan får reda på vart bussarna går, känner jag hur massan rör sig, och jag slukas av dem, ännu en gång. Lagom kul.
Nu känner jag hursomhelst till alla småvägar, till alla småställen mellan Nässjö och Mariannelund, vad det nu ska vara till nytta. Men nu är jag hemma i alla fall, och jag har fått prata med Seb.

Morgondagen inleds med att ringa upp SIBA för att skälla ut dem lite.


den fulsöta klänningen!
Jag kan säkert hypnotisera folk med klänningen xD
Utöver det, är den liksom så ful-söt.


I'll be waiting

Dagens andra höjdpunkt blir alltså inte av. Så går det när ens pojkvän gör lumpen som svepplutonsbefäl antar jag. Det är bara att bita ihop och hoppas på att få höra hans röst om en sisodär 4-5 dagar, då han inte är ute till sjöss.

Merima talade om för mig att man absolut inte fick krossa en "soldats" hjärta, vilket är tabu i hennes hemland, Serbien(?)och eftersom Seb är inom det militära förtillfället, tyckte hon att hennes visdomsord passade utmärkt. Hon fick mig hursomhelst att lova att jag jag skulle vänta troget på Seb, med betoningen på hela sommarn' eftersom han är så bra. Det sistnämna sa hon mer med egna, finare ord, så att jag blev alldeles varm inom mig och glad. Sedan efter några "så ni är verkligen fortfarande tillsammans", med glimten i ögat, och ett leende på läpparna, påminde hon mig att hon inte följt sitt eget visdomsord. Hon är skön hon.

Så, ja. Älskling, jag väntar, trogen, här på dig. Fast det visste du förstås redan. Alla andra också.

Tionde Maj

Snabb genomgång av helgen: lördagen spenderades hos moster, i Ambjörnarp (Gislaveds hållet, om det säger er något), efter en en hel dag hos dem, begav vi oss hemmåt. Stannade i Jönköping, för att packa med lite grejer, eftersom jag flyttar hem nu till sommarn'. Helt sjukt vad mycket grejer man hinner samla på sig under bara 2 år, väskor, skor och diverse andra grejer. Visserliger ser det lite små tomt utan nu, men jag har fortfarande alldeles för mycket grejer som ska med hem.
Seg resa, men den räddades av ett samtal från älskade Seb, som höll mig sällskap från Nässjö, nästan ända hem<3 Jag tror inte han förstår hur mycket jag saknar honom nu när han är borta. Jag vet att jag dessutom inte är särskilt bra på att visa min saknade. särskild förra veckan, som var så hemskt. Men gosh, vad jag saknar honom.
Att inte kunna få tag på honom, eller veta att han inte kan få tag på mig, tack vare den kassa mottagningen när de är ute till sjöss, känns inte uppiggande. Därför blev jag alldeles överlycklig, när jag kunde prata med honom utan att samtalet avbrytös, som sist.
Nu är det bara en vecka tills han kommer hem, så det är bara att bita ihop. Fredag blir helmys. Och det känns så underbart skönt att veta hur mycket vi tycker om varandra, för idag, fick jag samma reaktioner, som jag fått från många andra, som jobbat på ALV angående mig och Seb. Alla blir lika förvånade att vi "fortfarande" är tillsammans, eftersom de räknat med att det bara var en "sommarfllirt". IN THEIR FACE! typ. Älskar honom, så är det bara.

Söndagen började somsagt alldels för tidigt för min del. Har fortfarande inte kunnat sova ut. I lördags vaknade jag redan vid 5 på morgonen, och idag var jag tvugen att åka iväg vid kvart över åtta. Utbildningsdag på Astrid Lindgrens Värld som gällde. Precis som på intervjun förra året talade de mest om hur viktigt det är att inte bryta illusionen. (bort med mina piercingar med andra ord, för sådant kan ej hittas i Astrids böcker) Utöver det, fick vi lära oss det nya systemet, och så fick vi en liten rundvandring, för att se allt nytt som är klart, eller håller på att byggas om. Själv ska jag var på Linas Kök, iår igen, så jag berördes inte särskilt mycket av det. Däremot visade det sig att M inte är kvar, och det var en lättnad. Dagen har förövrigt kännts lite småseg, och jag är fortfarande lite smått upprörd över att Wendela inte ska jobba på samma ställe som mig, och Emma. Men hon lär inte slippa oss ändå! ;D Att jag fick träffa dem båda, och Merima, plus den supergoda baguetten var nog dagens höjdpunkt. Jag ser fram emot sommarn' med skräck blandad glädje.
Nu ska jag försöka få ordning på alla grejer.

Bilder är från lördagen, hos moster Mary, sämst kvalité, men Gissa, som hunden heter är ju söt.
Lillasyster + storasysterMellansyster+storasystersöt hund och jag

Those little things

Jag har visselrigen inte sovit särskilt bra, trots att jag  borde. Regnet smattrade, och vinden piskade mot fönstret, i vanliga fall brukar jag sova som bäst då. Men icke.
Nu har jag hursomhelst orkat mig upp från sängen, med en värkande rygg, och nacke, ömhet i hela kroppen sitter kvar, även idag. Jag antar att det är sådant man får acceptera som IB-elev, om man skrivit 10 prov på 5 dagar, varav dem är x antal uppsatser. Men, nu jag är hemma. Kylskåpet är fylld av underbart god mat, och jag hoppas innerligt att min aptit kommer tillbaka.

Å just det! Harriet är snygg.
Kunde inte låta bli att spara ner den här -_-
hon är ju snygg, snyggar, snyggast. Och jag älskar de små afrikanska inslagen.
de andra hittas här, tjejen är grym! check her pics!

snygg, snyggare snyggast!

My Happy Face

Jag är mycket välmedveten om att Exams inte riktigt är över, however, jag har faktiskt klarat av den värsta delen.Detta gör mig mer än glad. Och imorgon bär det av till moster, som kom hem från sin operation för nån vecka sedan. En härlig bilresa på drygt 2½ timme, med mina kära småsyskon. ;D

Seb, du är saknad, och jag har inga pengar på mobilen. (igen) ingen bra kombination.
Men jag tänker bjuda på ett leende ändå, det är trots allt äntligen fredag.

Soon done, therfore the happy face!

Relief

Imorse tog det verkligen emot att vakna, och stiga upp från sängen. Illamående gjorde sig påmind så fort jag försökte få i mig en tugga av frukosten, samtidigt som jag försökte övertala mig själv att jag faktiskt skulle överleva denna dag också. Nu ka jag äntligen, äntligen se tillbaka på den här veckan. Nu tillhör den det förflutna, och jag kan inte beskriva den underbara känslan som jag känner. Det är en sådan lättad. 4 ämnen klara, och typ 8 uppsatser skrivna, på 5 dagar. UNDERBART! Ännu ett steg närmare den stora dagen!
Tänkte fira med att träna, men väl på plats, upptäckte jag att jag inte hade med mig några byxor att träna i. Övervägde att springa iväg till Stadium, eller liknande för att införskaffa mig några, men beslöt mig för att låta bli. Istället fixade jag lite små saker, och gjorde the second best thing jag kunde komma på. Det vill säga shoppa, men inte träningskläder. Shoppa med pengar jag inte har borde jag kanske tillägga. -_-'
Tre nya plagg följde med mig hem, men får se om kjolen, en svart med högmidja lämnas tillbaka på måndag. Den såg nämligen mycket bättre ut på mig i affären än nu när jag prövade den här hemma.
Husomhelst, städar lite smått, och ska bege mig mot stationen om en sisodär två timmar. Ska nämligen hem-hem för att vara lite social, få nya krafter, och hinna med en utbildningsdag.

För att klara av de tidiga mornar, har blandannat dessa låtar spelats om och om igen på repeat:
  • Flipsyde - When it was good
  • Sophia Somajo - Stockholm calling
  • Ceaser Palace - Jerk it out
  • Gwen Stefani - Hollaback Girl
  • The All American Rejects - GIves you Hell
  • Lily Allen - Little Things
  • Lily Allen - Fuck you very much

    Sistnämnda är så sjukt skön! Förhoppningsvis blir det Way Out West senare i sommar, och då får jag se henne live! <3

Dagens konstaterande

Det spelar tydligen ingen roll att jag faktiskt gick natur i 1½ år, eller att jag läst Matte Studies de senaste 2 åren. Paper 1 kändes inte ett dugg lättare... Eller jo, till en början, de uppgifterna som var enkla och som jag faktiskt förstod. Men sedan gick det utför. (vilket var alldeles för många uppgifter)
Jag får väl glädja mig åt att jag iaf är klar med Biologin (som för övrigt ligger på samma nivå som den som läses första året på läkarlinjen. Ny info, som jag läste på M&Js blogg, känn på den, ni som tycker att vi IB-elever klagar för mycket! vi har all rätt i världen att tycka lite synd om oss själva, nu i början av maj;D) och att jag imorgon kan lämna tillbaka resterande böcker som jag glömde igår.

Jag och Elin visar väl kanske inte fram vår bästa IB-sida, vi är allt annat än seriösa. Men så här "kul" hade vi i väntan på Matten. Chillade, och lyssnade på Bob Marley. Efter det, precis innan vi gick in i Brahesalen, började mitt hjärta slå sådär onormalt fort, och jag trodde att jag skulle dö. Det är så löjligt så att jag inte kan göra något annat än att skratta åt det. Ett extra långt pass på gymmet, för att bli av med all negativ energi hälpte.
Examssnygga, javisst!looooove!peppar inför matten.
Elin, love ya!


Here I go again-_-'

Jag vill fortfarande ha min nya mobil tillbaka, ni vet den jag betalde för, som gick sönder efter två veckor. Detta efter att den betett sig lite konstigt, redan efter första veckan svek den mig. Men alla knapparna fungeraråtminstone, och när jag pratade med folk, lät de inte mekaniska, vilket de gör nu.
Det har gått tre veckor nu, och efter att ha grävt lite djupare i det hela, visar det sig att mobilen faktikst är utbytt, servicen är avslutad, Mobilen är iväg skickad. Nu ligger den på posten, här i Jönköping, "mottagarens kvittens har arkiverats", så varför i hela friden kan den inte anlända till SIBA?!
ååååå, vad irriterad jag blir!



Changed my mind

Jag tänkte i detalj berätta hur ont jag har överallt, och hur trött jag är. Men sen kom jag på hur mycket jag saknar Seb. Helt plötsligt känns mina andra bekymmer rätt små.
Ålandshav är långt bort.
Hoppas att han inte är sjösjuk iaf.
Amor.
Bara för att jag älskar honom, den här bilden, och stenen jag står på.

Amor<3

It's getting to me!

ååå, skjut mig, typ.

Sitter här och fösöka intala mig själv att det faktiskt inte gör något om man missar en uppgift eller två (håll bara med mig) utöver det försöker jag även intala mig att exams faktiskt snart är över..
Imorgon har jag ju avklart 3 utav 6 ämnen, och inom kort är allt över. Men sen fick jag höra att  det inte är över än på länge (glädjej-dödare) ;D. Kan tilläggas att denne någon gick ut med en 6:a i biologi förra året, och satsar nu på en 7:a i retakes,
åååå. Om det ändå var möjligt för min del. (att uppnå en 6:a redan nu) HA!
drömma går ju.

Jag ser ljuset?

Paper 3 historia gick hyffsat. 25 frågor angånende Europa, varav tre ska besvaras, på 2½ timme. Efter det var det bara att fokusera på biologin. Jag ogillar multiple choice frågor! Visserligen säger folk att man har 25% chans att svara rätt, men de andra procenten då? De som ger ett fel svar? De väger över. usch.

Gick ut ur Brahesalen, och visste inte riktigt hur jag skulle reagera. Bara att ladda om igen, för Paper 2, vilket kändes betydligt bättre än Paper 1. MEN jag kommer aldrig förlåta mig själv (och om jag gör, kommer det ta lång tid) att jag blandade ihop en prokayotic cell med en eukaryotic. Satt och tänkte prokaryotic, men ritade en eukaryptic. Den var visserligen snygg, men fyra förlorade poäng och ångest på köpet! Hur kunde jag missa något så enkelt!? Trots att jag försöker låta bli att tänka så, ekar denna fråga om och om i mitt huvud. Hur kunde jag?
/(%#%/¤&("/"%¤!!!

Nya tag inför imorgon antar jag. pigg och alert vid 7.30 igen, och jag är lättad över att det är options som gäller. Förhoppningsvis väger jag upp dagens resultat imorgon. Matten däremot känns som ett mörkt moln hängade över mig. Å andra sidan, har jag faktiskt tentat av 2 ämnen, Svenska och Historia. Det är ju bra?

End of day two

Jag försöker verkligen se det ljusa ur saker och ting, men det är svårt. Särskilt när hela kroppen ömmar, hjärnan känns lika gryning som havregrynsgröt, eller lika kladdig som kladdkakssmet, välj själva. Kramp i armen, fingrarna ömmar... Och jag är trött, trött trött. 3 uppsatser har jag hunnit med idag, svenskan är helt avklarad. Vilket innebär att jag ALDRIG kommer att behöva analyser en prosatext, dikt eller skriva en jämförelse mellan två verk. Lättnad!
Nu väntar jag på att maten ska bli klar, innan jag sätter igång med Biologin.
Känns lite bittert att veta att jag inte har tid för något annat än att plugga. Men tänk vad överlycklig jag kommer bli om 17 dagar.

Helvetesdag 1

Hade ju underlättat om jag hade sovit bra inatt, kännt mig någorlunda utvilad idag. Men nej.
Sov ungefär som vanligt, det vill säga sämst, vilket INTE underlättar dagens skrivningar, som innehåller inte en uppsats, utan tre jävla uppsatser.
Bäst att jag sätter fart, måste hinna med bussen om 20 minuter!
åå, vad jag älskar mitt liv för tillfället. NOT.

Massa kärlek till Linda!

Ok kära vänner, jag överlevde.
Jag mår bra. Känns otroligt skönt att det har börjat.
Dag ett avklarad, visserligen har jag två dagar i helvetet som väntar.. men Vad gör det? Vi har stöd! Är hon inte underbar? Massa kärlek till Linda! (och alla andra som peppar oss)
Nu ska jag äta!

This is the day

Idag är då den stora dagen.
Äta upp min frukost och sedan bär det av till skolan.
Har sovit bra, helt sjukt. Men nu börjar jag känna av nerverna lite.

May the force be with me, eller nåt.

Tänk om

Jag är en mästare på att tänka "tänka-om-tankar". Ni ska bara veta... Jag kan inte styra dem, så när de väl börjar, lever de sitt eget liv och terroriserar mig allt vad de kan.
Till exempel igår, då fick jag enormt ont i min vänstra hand (förutom lill-fingret), och jag hade absolut ingen aning om vad jag hade gjort. Men ont gjorde det, och det gick inte över.
Helt plötsligt kom jag på mig själv med att tänka följande: tänk om det hade varit högra handen? (Jag är högerhänt) Vad skulle då hända med mina exams? Jag skulle vara illa tvugen att vänta med att skriva dem? Usch vilken madröm. Så jag betsämde mig för att vara extra försiktg, man vet ju aldrig liksom. Fick lite ångest där ett tag, men Seb lugnade ner mig. För nu är det ju faktiskt så att jag inte har ont i min högra hand.
Men det hindrar inte mig från att sitta här, kvällen innan exams och vara extra försiktig.
Jag är nog rätt avtrubbad vid det här laget, vilket är märkligt. Jag vet inte om det bara är lugnet före stormen, eller om jag faktiskt har lärt mig att bestämma över mina nerver. Nedan kan ni som inte går IB se hur kommande veckor ser ut för oss stackars IB:are. Erat jobb är att se till att hålla tummarna, och tänka de positivaste tankarna ni någonsin tänkt för att stötta oss, särksilt under följande tider: ;D

Måndag 4/5:
12.30-14.45 Swedish A1, HL, Paper 1

Tisdag 5/5:
08.00-10.30 Swedish A1, HL, Paper 2
12.00-13.15 History HL, Paper 1
14.00-15.45 History HL, Paper 2

Onsdag 6/5:
08.00-10.45 History HL, Paper 3
12.30-13.30 Biology Paper 1
14.15.15.45 Biology Paper 2

Torsdag 7/5:
08.00-09.15 Biology Paper 3
12.30-14.15 Mathematics SLS Paper 1

Fredag 8/5:
08.00-09.45 Mathematics SLS Paper 2

Måndag 11/5:
08.00-09.45 English B HL Paper 1
10.30-12.15 Englisg B HL Paper 2

Torsdag 21/5:
13.30-15.45 Psychology SL Paper 1
08.00-09.15 Psychology SL Paper 2

(Vaniljhjärtan från Linda!)
(Kanelbullar från Tom)
(Massa mys med Seb)


Tre sistnämnda punkterna är höjdpunkterna. FETT NICE!
Och glöm inte de positiva tankarna ni ska tänka!

Update - Valborg

En update kanske?
Ni har egentligen inte missat särksilt mycket. Minda dagar har bestått av plugg typ. Det blev valborgsfirande, trots att jag i stort sett hade bestämt mig för att stanna hemma och ha en lugn kväll. Men Sebs lilla övertalning som lät ungefär; "jo, men kom igen, ska du vara hemma alldeles själv och ha tråkigt? Vi har massa god mat här, och vin. Du kan väl inte dissa Sandra?" Typ så lät det.
Så, det var bara att tacka ja, fixa iordning sig lite snabbt, put on a happy face och vara social hos David och Jeanette. Grillning blev det förstås, Sandra lyckades experimentera fram egen glögg, med hjälp av vinet hon hade, en sockerbit och cola ;D Sedan kom Linda och Jacob över en stund, och efter det drog vi till Harrys, för att sedan återvända lika kvickt, eftersom dansgolvet inte var öppet.
Kvällen borde ha slutat där. Men alla var vakna till halv 5, eftersom Sandra inte mådde särskilt bra. Och eftersom vi var så sjukt trötta, började vi få för oss att det kunde vara allt möjligt, svininfluensan som härjar till exempel... Men nu mår hon bättre, så ingen av oss behöver sättas i karantän. ;D

Fredag inleddes med frukost ute i solen, sedan kom Jeanettes vänner över och övertalade oss att följa med till Sibylla. Och tur var väl det, för annars hade jag aldrig träffat min älskade Wendela! Ni anar inte hur mycket jag har saknat henne, hon är en sådan människa som jämnt sprider glädje omkring sig. Blev kortsagt otroligt glad över att se henne. Känns skönt att veta att vi ses nu på söndag igen! <3 Massa kärlek till henne!
Framåt eftermiddagen betsämde jag och Seb att vi skulle bege oss, pizza på Palma innan och när vi väl kom hem till honom somnade båda två runt sex-tiden. Mys och slapp kväll.

Lördagen började även den med frukost ute, för att sedan fortsätta med en massa historiapluggande. Sebbe hjälpte mig, och som tack brände han sig ganska rejäl. Men jag fick ju hjälp iaf? ;) och vädret var ju fint? ;D
Pizzabakande, mer plugg, amerikanska pannkakor och glass och Sandra&Lars sällskap på kvällen.

Idag har varit rätt seg, men så är det på söndagar. Två veckor tills Seb är hemma nästa gång, men jag antar att jag kan hålla mig rätt sysselsatt ändå.

RSS 2.0