Busy doing nothing

Torsdag eftermiddag, och jag försöker fördriva tiden med att plugga biologi. Gick alldeles utmärkt tills jag kom fram till Chemistry of Life. Blev så opepp, så nu sitter jag och drygar mig framför datorn, drömmer mig bort på diverse hemsidor, och försöker intala mig själv att om jag önskar, och drömmer mig bort tillräckligt mycket kanske alla plagg jag suktar efter, äntligen blir mina?! (Låt mig få tro det för stunden i alla fall)

Torsdag somsagt, måndag närmar sig! Valborg ikväll, anser dock att Valborg är alldeles för överskattat. Dessutom är jag inte särksilt pepp, så jag funderar på att stanna hemma. -_-'

Tidigare idag ringde S, konversationen kändes inte så givande, handlade hursomhelst delvis om min "framtid" Hon förstod inte riktigt vad IB var, och hamnade i chocktillstånd när jag berättade om våra kommande exams. Chocken fortsatte och blev värre när hon sedan insåg att vi tar studenten innan vi vet resultaten från exams. Vidare tyckte hon även att det var hemskt att det var 3/4 veckor mellan sista skrivningen och själva studentdagen. jobbigt? Det är snarare skönt! Veckor med inga måsten, soft. UNDERBART.
Sedan kom vi till delen om hösten, berättade vad jag har tänkt, vilket är jobba, alternativt plugga. Om det blir jobb vill jag ut och resa en hel del. Hennes kommentar:
"Men fästmannen då?! Det vill väl inte han?"

min tur att hamna i chocktillstånd. av två anledningar, för det första uttrycket fästman, istället för pojkvän, och det andra, Seb vill faktiskt visst följa med. Varför skulle han inte vilja det liksom? 11 månader i lumpen. Tågluffa står bland annat på schemat, och det var inte ens min idé. <3 Sedan ska jag i och för sig bland annat få med honom att vilja följa med på Rosa Bussarna, men det är en helt annan grej. ;D
Avslutar med en bild från valborg, förra året.

Valborg för ett år sedan!

Wenesday, is the new Thursday

Jag har alltid tyckt att torsdagar är otroligt tråkiga,enofrmiga, trista, call it whatever you want. Torsdagar är liksom en sådan dag man borde ha kille. Visserligen så har jag pojkvän, och det är uppenbarligen inte torsdag, utan onsdag idag. Men det går aboslut ingenting bra på TV, och pojkvännen lyser med sin frånvaro. Precis som tidigare torsdagar, innan jag och Seb blev tillsammans. Totally boring. (torsdagar däremot, gosh! de är som onsdgarna var förr)

Ska ta mig en lång dusch,krypa ner under täcket med datorn och frossa i x antal avsnitt av Veroncia Mars.
Jag har med andra ord pluggat klart för dagen.
Over and out.

Continuation

Ok, efter drygt tre olika nummer, kom jag äntligen fram till verkstaden som "reparerar" min mobil. Första gången jag ringde var det somsagt upptaget, men drygt en halvtimme senare kom jag fram. Medan jag väntade på min tur, spelades det denna gång någon version av polyfonisk musik, hemskt, men bättre än det klassiska som känns otroligt felplacerat. Innan den hemska musiken sattes igång, hördes en maskinröst som mycket noggrant talade om för mig att samtalet (till verkstaden) skulle kosta 19.50.
19.50?! För att JAG ska ta reda på vad DE gör med MIN mobil. Bet ihop och tryckte snällt på ettan och godkände. (Det är här den polyfoniska ringsignalen kommer in)
Min teori: genom att spela jätte hemsk alternativt klassisk musik, distraherande musik, så kunden helt glömmer bort anledningen till varför de ringer. När detta sedan sker, ser de till att överrumpla oss (kunden) genom att ta emot samtalet. Mycket elakt tycker jag, men det funkar.
Efter mycket om och men, talade kvinnan i telefonen om för mig att det "stod fel" på Sibas hemsida. Jaha tänkte jag bittert, vad menar du med det? Jo, eftersom programvaran slutat fungera, väntar de (jag) nu på en helt ny mobil. Detta skulle ta 5-10 arbetsdagar, och då har de inte ens räknat in dagarna tills mobilen anländer till Sibas varuhus, i Jönköping så att jag kan hämta den.

Klassiskmusik, som om det skulle hjälpa

Känner mig nästan lite småvuxen just idag. (bortsett från att jag väcktes av en ringande mobil för drygt 20 minuter sedan)  Sitter hursomhelst här, framför datorn, med telefonen i högra handen, och frukost framför mig, och försöker verkligen hinna med så mycket som möjligt på så lite tid som det bara går. Vet inte hur lyckat det är, men än så länge funkar det. I luren hör jag någon from av klassisk musik, ringer nämligen till Sibas kundtjänst, har en förmåga att kunna bli förbannad när jag inte får tillbaka mina mobiltelefoner efter två veckor (yes, I've been here before) Jag förstår inte riktigt hela idén med klassiskt musik som spelas medan kunden väntar på att få komma fram. Det är inte lugnande direkt, inte för mig i alla fall, snarare tvärtom. Så just nu, medan jag lugnt försöker lugna ner mig, och väntar på att komma fram lär det sluta med att ja får ett utbrott[....] någon svarar!

Nu fick jag ett annat nummer jag skulle ringa till, kul kul. Det här nya nummret hjälpte mig självklart inte särksilt mycket, det enda de kunde svara på, var det jag redan visste, det vill säga att reservdelarna har utgått. Fick alltså ytterligare ett nummer, detta till själva verkstaden. Ingen lycka där inte. Verkstaden har öppet mellan 10.00-17.00, inte konstigt att de aldrig får npgot gjort!
Om en halvtimme gör jag ett till desperat försök, och jag är allt annat än lugn. Om det spelas klassiskmusik så vet jag inte vart det hela kommer sluta.
Fram tills dess, ska jag njuta av min nästan uppätna frukost ute på verandan. Sen blir det matte!

Sista veckan

Tröttast i världen, känns lite så i alla fall. Utöver det har jag ingen riktig ork till att plugga. Nu är exams så sjukt nära att jag mer än gärna vill ha det överstökat. Vad kan det vara, 24, 23 dagar kvar? Helt ofattbart, snart är jag lika fri som en fåglarna som flyger högt där uppe i den härligt vackra himmlen.  Och som jag längtar.
Med längtan borde väl ändå motivationen komma? Jag tycker det, men icke. Men vet ni vad? Det gör inget! (Söndag kväll, måndag morgon lär jag inte tycka samma sak)
Att veta att jag idag, hade mina ALLRA SISTA lektioner som gymnasieelev är sinnessjukt. På psykologin bjöds det på cupcakes, lets get fat liksom;D Resten av dagen kändes ganksa meningslös och innehöll otroligt mycket missförstånd och ingen träning. Men det gör inget, för nu är jag hemma. Och om lite mer än tre veckor är jag klar med IB. Känslan är obeskrivlig. ;D

Utöver det måste jag även tillägga att det är dåligt med "extra" pappor ute i världen. Yes;D Jag vet inte hur många extra mammor jag har, men fram tills idag har jag trott att jag inte har någon. Efter mycket krångel över hur jag skulle komma hem, hämtade B's pappa mig. Skönaste ever. Så från och med nu är han min extra pappa. Tummen upp för det.

Totally Boring

Finns det något tråkigare än att borsta tänderna?
För allvarligt, det är så sinnessjukt händelselöst. Man står bara där, och borstar.
Jag har klagat  om det här tidigare, Linda talade om för mig att jag borde sjunga medan jag borstar tänderna, men jag har inte prövat det än. Så när jag var hos Ingrid, för några dagar sedan, kom jag på Lindas idé, men jag mindes självklart inte tandborste-visan hon länkade mig till. Så Ingrid sjöng för mig, otroligt roligt, för jag hörde inte ett dugg av det hon sjöng. Så ja, summan av det här onödiga inlägget är att sjunga när man borstar tänderna. Eller så kan man borstar tänderna med sin pojk/flickvän. Det funkar också.

Nu ska jag typ sova.

Allra sista historialektionen

Med tanke på att dagens historia lektion var det allra sista (25 dagar kvar tills jag är fri, pepp, pepp, pepp!) så blev det tårta, två olika till och med;) Yes! Princesstårta och nån chokladmoussetårta.. Vår allra sista lektionen, och Håkans sista lektion.
Helt sjukt. SISTA lektionen, sista veckan. ofattbart!

Men nu måste jag städa!
Och Linda, ring mig angående valborg (fortfarande inga pengar).

Så här bra går det med min mobil, 2 veckor senare.
Det är nog inte meningen att jag ska vara nåbar, och ha mobil helt enkelt.



Well

Jag vaknade vid sju, fixade frukost,för att sedan inse att jag fakiskt var alldeles för trött för att äta den. Detta resulterade i att jag vid kvart tjugo över 7 (tio minuter innan jag skulle gå) bestämde mig för att sova. 4 extra timmar blev det, jag antar att jag borde knalla iväg till min historia nu.Men eftersom jag inte är hungrig, eller har någon aptit borde jag kanske stanna hemma? Vi får nämligen tårta på historian.

oh, this sunday feeling

Nu har jag verkligen försökt fördriva tiden, i mitt desperata försök, som innehöll tvätt, disk och borttagning av enorma klädhögar, ringde min mobil. yey! lycka.
Jag har nämligen inga pengar på mobilen, vilket inte underlättar hela situationen, då jag tycker att det är lite för ensamt här.
Om jag går och lägger mig, bortser från att jag olyckligtvis vet att jag inte kommer att sova särksilt bra, kanske jag somnar? Och då blir det måndag lite fortare, right? Men egentligen vill jag inte ha måndag. (eller söndag för den delen).
Men veckan är snart slut, det tänker jag intala mig själv.
Imorgon blir det storstädning efter gymmet, på tisdag kommer S&M, visning av rummet och resten av mitt så kallade place. I samband med detta tänker jag tigga skjuts hem-hem. Så ja, veckan är ju snart slut? (vilket innebär att 4:e maj närmar sig)

Over and out.

Saknad

Om jag tänker tillräckligt mycket på Seb, tror ni att han känner det, vart han nu befinner sig?
Jag har prövat ett bra tag nu, och har redan en sådan hög Seb-abstinens, helt sjukt. Antar att det beror på den fin fin helgen.
Nu ska jag fortsätta att sakna honom lite till. Bäst för honom att han känner av det;D

Picknick á la Seb <3

Fint väder, frukost ute, och dagen fortsatte vara bra, trots den soppiga starten. Jag vet inte riktigt hur jag ska reagera på att min kropp faktiskt sviker mig gång på gång. Att jag inte riktigt vet varför gör ju inte saken bättre. Och efter att ha spenderat förmiddagen i solen och räknat matte, med rinnande, svidande ögon, och rinnande näsa, insåg jag att matten inte gjorde situtationen bättre. Idag insåg jag även att jag har bättre koll på biologin än matten inför exams. Och jag gick natur. Mjo, jag skäms. Får väl påminna mig själv att jag faktiskt bytte antar jag... -_-'

Igår var Seb helt virrig och fixade med en massa små grejer, självklart ville han inte tala om vad det var.
Vid två-tiden satt vi oss i bilen och åkte mot Gamleby, Västervik, och inte ens då ville han tala om vad han hade på hjärtat. (som vanligt visste alla förutom jag) Anyways, stannde vid en liten sjö, fin utsikt och härligt väder, picknick på schemat! Min Sebastian är fin han. Dessutom leder han vädligt stort i hela den här "överaska-hitta-på-fina-grejer" delen i vårt förhållande. Vet inte riktigt hur jag ska lösa det.
Hursomhelst, det var supermysigt, och trots att mina resultat på Sebs egen designade prov (om honom) inte gick särksilt bra (16 utav 28 poäng, det brast på sportdelen, och djurdelen) så älskar han mig lika mycket som tidigare. Hoppas på det iaf;) Kvällen fortsatte sedan med god mat: grillad vildsvin, klyftpotatis och sallad. Fortsätter nog kvällen med att krypa ner tätt intill Seb. <3

Utöver dagens små händelser, upptäckte jag även detta på facebook -_-'
Mitt afro är uppskattat, men inte av mig.Försöker fortfarande komma på en lösning till det hela.

På väg:)
mums! Amor<3

bitter

Mina ögon svider, brännande känsla. perfa i det fina soliga vädret.
jag är bitter.

Tanken som räknas?

Igår betsämde jag för att våldgästa Ingrid. Typ.
Känns så ensamt och omotiverande att plugga alldeles själv, så varför inte göra en favori i repris tänkte jag, och ringde Ingrid på en gång. (Som förövrigt, vid kvart över fyra fortfarande befann sig i skolan, frivilligt och pluggade)
Vi bestämde hursomhelst att vi skulle ha en pluggkväll. Skyndade mig hem för att packa ner det nödvändigaste och allt jag behövde till helgen och begav mig mot Huskvarna. Väl framme, möttes jag direkt av problem. Jag ogillar nämligen att åka hiss, och det känns ännu värre att åka själv. Efter att ha uppmanat mig själv att jag faktiskt vågar (och påmint mig själv att jag faktiskt inte hittar om jag tog trapporna) tryckte jag modigt in koden, våningen jag skulle till, och höll hårt i räcket som finns. När jag väl stiger ut ur hissen känner jag inte igen mig, och förstår, precis innan jag knackar på (fel) dörr, att jag befinner mig på FEL våning. Hoppade snabbt in i hissen igen, där samma procedur som ägt rum tidigare upprepar sig.
Väl hos Ingrid, blev det mat<3 och efter det spenderades största delen  av (läs: hela) kvällen framför TV:n. Först ut  var Top Chef, sedan rullade kvällen på med How I met your mother, Two and a half men, Vänner, Gary, The Big Bang Theory, Criminal Minds (då vi blev lite smått förälskade i en av huvurollerna) och tillslut Gordan Ramsey's Kitchen Nightmares, eller vad det nu heter.
Sedan kom vi på den verkliga avsikten med kvällen, vilket var att plugga. Well, well, vi hade trevligt i alla fall, utan böcker.

Vaknade imorse (gick av på fel våning idag igen) och gick faktiskt på min Historia lektion, vilket är duktigt. Särksilt med tanke på att jag inte befinner mig där just nu. Men att hålla Ingrid sällskap, för att sedan sätta sig det underbara vädret och käka glass känns lite mer lockande. Först ska jag bara avklara Topic 5 kapitlet i biologin.
Helst av allt skulle jag vilja shoppa, men så här i slutet av måndaden är det inte ens möjligt att tänka tanken. ;(
Så ja... Jag får väl kämpa vidare med Biologin.

“Efficiency is doing things right; effectiveness is doing the right things.”

Glass kanske hjälper?

Allergisk reaktion igen. Helt öväntad, precis som vanligt och lika störande. Satt och pratade med Sebbe i telefon, och drog upp min cardigan, typ fem minuter efter det börjar det klia lite smått på armen, mest vid armvecket, ytterligare några minuter senare blir området vid armvecket röd-lila-aktigt och svullet. Elin kan bekräfta allt, så jag hittar inte på. Det känns skönt. xD
Min kropp fungerar inte riktigt som jag vill. Jag tror att glass hjälper. Funkar i alla fall fram tills jag träffar Sebbe igen.  Bäst jag prövar innan det är försent, ömheten kanske försvinner?
Annars är det ett utmärkt sätt att avsluta denna plugg-dag, eller hur?

Study day

På svenskan bestämde jag och Elin att vi skulle dra hem till mig för att plugga. Detta innebär med andra ord, en massa mat och diverse onyttigheter! Idag blev det först ett besök på MacMakariet, kyckling-curry, brie-salami och rostbiff baguetter. Utöver det: hembakta havreflarn med vaniljfyllning, kakor och någon Cart Dore glass. Kan tilläggas att gymbesöket aldrig blev av idag. Vilket om några timmar kommer att leda till ångest, som sedan dämpas med ytterligare sötsaker. ;D Ondcirkel.

Elin är hursomhelst duktigt och grejar med matten, själv har jag tröttnat på både matten och biologin. Angående gårdagens inlägg, om exams, det är inte det att jag är negativ, utan att jag vill få det hela överstökat. IB kan inte på något sätt jämföras med något nationellt program, där det oftast gäller att göra så bra ifrån sig på provet man skriver just då. Vi måste satsa allt under de tre första veckorna i maj. Så, även om vi själva valt vår utbildning, har vi enligt mig, lite rätt att bli lite smått oroliga lite då och då, och nervösa inför dessa veckor, då största delen av vårt betyg står på spel.
Jag vet att det löser sig. I get the point. ;D
Så, ja.. det är därför jag och Elin pluggar. Send us some energy please and thanks for the happy thoughts<3


Wake up

Tröttast i världen, yes! That's me.
Känns lite så i alla fall. Trots att klockan är 10.10 just nu. Sovmorgon! Men detta verkar inte hjälpa ett dugg. Orolig sömn hela natten, väckarklockan ringde vid nio, men somnade om till kvart i tio. Då sov jag som bäst. Underligt tycker jag. Om lite drygt en timme ska jag orka ta mig till matten, svenskan och även gymmet.
Tröttast och segast i världen, det är vad jag är.

Biologi!

Idag bjöds det på två lektioner, psykologi vid klockan åtta, som föjldes av svenska och sedan lunch. Valde sedan att stanna kvar i skolan för att vara lite effektiv, exams närmar sig, hinner knappt tänka. And I don't like that feeling at all.
Hursomhelst, rubriken avslöjar det mesta, det blev alltså biologi fram till två, innan jag drog till gymmet och tränade. Mitt i det hela, det vill säga när jag är som svettigast och mest ofräsch, ser jag ett bekant ansikte, denna någon har inte förstått hela grejen med att man (enligt mig) enbart ska träna på gym, inte flirta. Jag hittade ingenstans att ta vägen, så det vara bara att le artigt, och låtsas som om jag brydde mig.
Efter det blev det åter igen dags för biologi. Jag är så sjukt trött på den ständiga väntan. Klumpen i magen, tankarna om hur det ska gå om 1½ vecka, för ja, mer tid är det inte.

En del av mig vill att det ska bli 4:e maj, så att jag kan gå raka vägen in i Brahesalen, med en gnutta självsäkerhet och avklara första skrivningen (och alla andra som följer såklart). När det är gjort, vill jag att de kommande tre veckorna efter det också flyger iväg så att jag blir av med den ständiga bördan.
Ja, för jag längtar verkligen efter att inte behöver tänka på hur kroppens reproduktionssystem fungerar och ser ut, hur jag deriverar, eller räknar ut en okänd vinkel på en triangel, jag vill slippe tänka på en massa datum och avtal, jag vill inte ens behöva tänka på hur man skriver en essä.
Jag vill vara fri. Jag längtar tills dess.
Men samtidigt vill jag inte möta min rädsla, tänk om jag den stora dagen kommer, och jag inser att jag faktiskt inte kan tillräckligt mycket? Vad händer då?
Neää, så kan jag absolut inte tänka. Jag förbjuder mig själv att tänka så.

1½ vecka kvar. Jag vill kunna sitta här och tänka tillbaka till "dagarna jag oroade  mig för exams". Jag vill kunna se tillbaka på det här, inte ha det framför mig, vilket kommer ske fortare än jag anar. Och hur tacklar jag det problemet?

Post!

Det enda som är värt att ta upp idag, med andra ord, det enda som hänt idag är att jag fick post!
Yes, post från Linda, eller rättare sagt paket. Slå det om ni kan;D
I paketet fanns stabilopennor, redo att användas nu under revison, och ett fint brev. Blev alldeles jätte lycklig och kände hur motivationen till att plugga försiktigt smög sig fram. Men mer än så blev det alltså inte.
Studiedagen har jag i princip sovit bort, och nu är jag i Jönköping igen, lite smått opepp på det mesta.

Stor säng

Jag är sjukt trött, och klockan är inte ens tio. Det mest logiska vore att jag går och lägger mig, och vaknar tidigt imorgon. Men Seb befinner sig inte i närheten. Efter två nätters bra sömn, känns det inte särksilt lockande att gå lägga sig alldeles själv, och samtdigt veta att nattens sömn inte kommer vara lika bra som förgående natt, eller den innan. Too bad for me antar jag.

Igår

Igår, minns inte riktigt när, men helt plötsligt började någon (möjligtvis Danne?) spela upp följande låt med LMFAO. Började direkt tänka på när Carro och jag satt vid hamnkanalen för några veckor sedan och njöt av det fina vädret,  och lyssande på musik. Helt plötsligt sätter hon på den här låten och jag kan inte annat än börja garva. Precis som igår. Dock hade jag henne inte vid min sida.  Låten är typ kass, och texten helt störd, men jag skrattar lika mycket ändå.
Av alla sjuka låtar som spelades igår, är den här oslagbar. Sämst, men skön.

Carro, du är underbar. <3 och jag saknar dig,


Grillfest & Dop

Lördagen fortsatte med historia (läs: sömn), pannkakor och grillfest hos Robin senare på kvällen. Mycket trevligt. Hämtades upp av Emil, Frida, Johan och Danne (som förvövrigt var otroligt lik Chace Crawford, från Gossip Girl, ni vet han som spelar Nate! Enda skillnaden var hans otroligt fina ögon, som jag upptäckte när vi åt. haha!)
Väl hos Robin fick jag och Frida lära känna resten av grabbgänget, som bestod av bland annat Simon, Martin och Pontus. Emil hade hand om grillen medan vid andra chillade i köket, och innan vi visste ordet av det, var det dags att äta. Älskar grillat, och det ger en sådan sommarkänsla. Njöt extra mycket av maten kan jag säga, som smakade otroligt gott, för att inte tala om Sebs tzatsziki, mumma!
Tyvärr var det ingen riktigt sommarvärme,  vilket i och för sig inte är särskilt konstigt med tanke på att vi fortfarande befinner oss i April och klockan var runt halv åtta, åtta. Men med trevligt sällskap gick det alldeles utmärkt ändå.

När maten hade avnjutits förflyttade vi oss inomhus, vilket resulterade i chill med Frida, Johan och Danne innan vi hittade de andra. Kvällen bjöd på lekar, skratt och en hel del prat.
Jag fick somsagt även lära känna Johan, Sebs såkallade "ersättare";D haha!
Det ligger nämligen till så här, om Seb någonsin skulle dö (vilket jag givetvis inte vill) så ska Johan ta över Sebs plats som min pojkvän. Bra va? xD
Killarna var hursomhelst otroligt trevliga, och jag måste även tillägga att jag blev förvånad över hur bra musiksmak Danne hade (jämfört med de andra). Seb har med andra ord bra vänner;D Ser fram emot fler härliga helger till sommarn' :) Kvällen slutade relativt tidigt, men detta hindrade inte mig och Seb från att sova till 12 idag.

Idag var det dop som gällde, i krykan i Horn. Mitt allra första dop, och Oscar är så sjukt charmig. Sötaste ungen på länge, och jag måste tyvärr erkänna att han drar fram mamma-känslor inom mig, som i vanliga fall ligger djupt begravda. Efter dopet blev det smörgåstårta och fika - Smile and Wave ungefär. Är väl inte särskilt överförtjust i sådana gatherings... Men Oscar är ju söt i alla fall! :)

Nu är jag hursomhelst hemma igen, tack vare länsstudiedagen som är imorgon behöver jag inte åka tillbaka till Jönköping ikväll. Saknar Seb redan, och det känns inte bättre nu när jag sett schemat för de kommande månaderna. Jag vill ha fjärde December nu typ.
Igen kamera varken igårkväll eller idag under dopet, men så här chill och gangsta var jag.
och jag har ingen aning om vad Emil försöker säga till mig. Men jag verkar inte bry mig.

A new day

Varför inte börja dagen med att titta på en fotbollsmatch? Eller ja, börja och börja är väl att ta i kanske. Men fortsätta dagen kan jag säga i alla fall. Sagt och gjort, hemma nu efter 90 minuters fotboll, solen sken så det var rätt ok. Dock hängde jag inte med riktigt i svängarna. Det hela slutade med vinst för Horn-Hycklinge, 5-1, tror jag i alla fall. ;D
Ikväll ska det grillas med bland annat Frida, Emil och Robin, dessutom får jag nog träffa Sebs "ersättare", Johan. ;D Det låter nog allvarligare än vad det är.

What to do?

Varit hemma i några timmar nu, vilket känns skönt. Dock känner jag att jag aldrig räcker till, vad jag än gör. Nu när mina småsyskon fick reda på att jag skulle till Seb, "igen" blev de lite smått irriterande på mig. Kul liksom. Klart att jag vill vara hemma, vilket jag är nu, och på måndag för den delen. ;D Dessutom, om jag är hemma för ofta eller för länge, blir vi bara otroligt irriterande på varandra, trots den stora åldersskillnaden.
Det blir helt enkelt aldrig rätt.

Men jag ser ändå fram emot en trevlig kväll med Frida, Emil och Seb<3 Nu sitter de och mumsar i sig pizza, medan jag längtar efter att också vara onyttig. På tal om onyttig, jag har tryckt i mig två choklad, vilket går emot hela träna-äta-nyttigt-grejen. Men det är ju trots allt fredag, eller hur?

By the way, idag på tåget när jag satt och läste följande min Cosmo,
"...han slöar på soffan när du städar, ringer inte när han har lovat (eller bara kockan tre på natten), dricker alldeles för mycket och är 'rädd för att binda sig' "[... ]ändå attraheras du av hans struliga sätt. Du blir expert på att hitta på ursäkter för hans risiga beteende. Och trots att det går käpprätt åt skogen (läs: tårar, bråkm skrik, svartsjuka) är nästa kille du träffar precis likadan..."
kunde jag inte låta bli ock skratta lite för mig själv och tänka, gosh vad skönt att jag inte känner så längre.
Sebbe är nämligen perfekt på alla sätt och vis, det har han varit redan från början och detta fortsätter han med. Detta bevisar han gång på gång. Lyckligt lottad, det är vad jag är.
Och idag har vi varit tillsammans i åtta månader. Helt sjukt säger jag, tiden går fort. Åtta underbara månader, (fortfarande inget om man jämför med Linda och Jacob, eller Siri och Kalle som varit tillsamans i en eeeevighet ;Dni är mina förebilder, så en evighet är positivt, missförstå mig rätt;)) och det blir bara bättre och bättre för varje dag. Detta var vad som krävdes för att få mig på humör. Nu mår jag toppen, trots den lilla incidenten med mina småsyskon, som tycker att jag inte sköter min roll som stortasyster tillräckligt bra. När exams är över ska jag gottgöra dem.

Drar en djup suck

Mobilen gick inte att rädda, så nu tar det typ 14 arbetsdagar innan jag får tillbaka den.
Great.
Med tanke på hur beroende jag är av den, och hur fäst jag blev vid den på bara två veckor känns det mindre bra.
Biologin gick förövrigt bra, så att mobilen inte gick att rädda räknade jag med.
"/
Det är helg och jag är inte ens pepp. Tänkte ta ett tidigare tåg/buss hem till familjen, detta gick förstås inte.

panik

ok, nu har det faktiskt gått en timme,och inget har hänt. Jag börjar få lite panik.
Mobilen laddar, knapparna lyser, men skärmen är helt svart. Jag gillar inte det här.
Det verkar som om jag måste åka upp till Siba imorgon iaf, jag förstår fortfarande inte hur jag lyckas. 2 veckor, knappt det. Och jag har redan förstört en mobil. Supportsidag ljuger för mig.
Jag ska aldrig mer lyssna på den. Istället ska jag fortsätta leva med mina tekniska problem tills Sebbe kommer hem, så kan han ge mig en massa bra tips.

blää.

Brist på tekniska kunskaper

För tillfället är jag ganska mycket okontaktbar, om man inte räknar med Facebook förstås. Men eftersom Seb inte har tillgång till det eller ser detta inlägg förrän en bra stund, kanske det lika gärna kvittar. Det hela beror hursomhelst på mina teknik kunskaper, eller rättare sagt bristen på teknik kunskaper?...
Vid ett flertal gånger har min mobil av någon konstig anledning stängt av sig medan jag lyssant på musik, allt har försvunnit och det har inte gått att sätta på mobilen igen. Detta hände idag igen, på matten och jag blev lite smått irriterad. I min  iver att försöka lösa problemet själv, beslöt jag mig för att ladda ner en uppgradering utav programvaran till mobil, det senaste till och med. Detta gör man på sonyericssons hemsida. Inga problem tänkte jag, medan jag säkerhetskopierade all information från mobilen till datorn, samtidigt som jag läste instruktionerna mycket noggrant. Efter att ha läst genom tonvis med information kom jag fram till att problemet med att mobilen stänger av sig skulle kunna bero på mitt minneskort. Enligt hemsidan kan ett gammalt minneskort orsaka problem, vilket är mer än vad jag visste. *djup suck*
Bestämde mig ändå för att att uppdatera programvaran, vilket rekommenderades. Följde instruktionerna mycket noggrant även här, förutom en liten detalj. Det stod att batteriet skulle vara fulladdat, jaha tänkte jag, det är nästan fullt. Tydligen räckte inte nästan, och uppdateringen misslyckades helt, mobilen är helt död, och jag vet inte om det går att fixa det på något sätt, eller om jag är illa tvugen att lämna in den på Siba. Hur lyckas jag?
Om jag har tur är batteriet bara urladdat, annars får jag väl inse och erkänna att teknik inte är min grej. Och Seb får vänta en hel evighet, utan någon bra förklaring. Förlåt älskling.

Utöver mitt stora, feta misslyckande har dagen varit ovanligt bra. Sovmorgon, biologioprovet kändes helt ok, nästan bra, kändes dessutom kanon när jag tränade. Genomled svenskan och matten kändes bra den också. Mellan träningen och svenskan hann jag och Elin hämta våra efterlängtade studentmössor, och på klassrådet fick vi info om studentdagen. Det hela närmar sig verkligen med stormsteg! Skrämmande, men otroligt roligt.
Ska väl även tillägga att min studentmössa känns lite för liten ;S Illa tycker jag. Det är sånt som bara inte får ske.
Om något kan gå fel, ja, då gör det.

Mouse Party!

All text flyter ihop till en en kladdig massa. -_-' Samidgt som mina ögon kämpar emot mig.
Men jag kom just på att elin nämnde Mouse Party-grejen innan, dessutom har vi kollat på den på psykologin för ett bra tag sen.. Tog en titt nyss. haha! gosh vad det underlättar. Lite iaf.
Check it out;)

Anywhere but here?

Vaknade i tid i dag och gick faktiskt på den mer eller mindre meningslösa engelskalektionen. Hade förväntat mig Elins sällskap, men hon sov gott hemma hos sig:). Istället spenderades håltimman i bibblan, vid vårt vanliga bord med sällskap av Moojsan, Julia och Paula. Pluggandet gick dock inte alltför bra, och jag talar nog för alla när jag säger att vi bara vill att allt ska ta slut, så att vi kan njuta av den där underbara månaden av ingenting efter vår sista exam.

Matten kändes inte alltför uppiggande den heller, svenskan var som tur lite bättre. Efter att ha genomlidit alla mina lektioner tränade jag innan jag bestämde mig för att åka hem. Har hunnit äta och tvätta sedan dess, måste även tillgägga att jag pluggat/pluggar biologi. Synd att Option A, som handlar om Human nutritiont&health är mycket roligare och betydligt intressantare än Option E, som är Neurobiology&behaviour... (djup suck) Får se hur bra det går på provet imorgon.
Utöver bristen på viljan att plugga har jag socker-abstinens kombinerat med Seb-abstinens. Inget att rekommendera.

One step closer

Det råkar faktiskt vara så att jag kan veckodagarna. Veckan blev bara lite rubbad eftersom vi var lediga igår. ;D
Hursomhelst, lyckades att klara av dagen trorts störningarna. Psykologi vid 8.00 följdes av svenska och sedan lunch. Efter det bestämde jag och Elin att vi skulle ta ett steg närmare vuxenlivet. Vad detta nu innebär lär vi nog båda märka så småningom. Återstår att se.
När vi var klara med det lämnade jag Elin med Moojsan i bibblan där de pluggade flitigt;) Själv begav jag mig av till gymmet, som jag förövrigt inte besökt på över en vecka!
Nu har jag varit hemma ett tag och har hunnit med att laga en mycket enkel, med otroligt god torilla pizza (tack pix!), betalat in alla pengar till Rhodos-resan, vilket innebär att det bara är själva resan kvar. Taggad! Resten av kvällen ska spenderas vid skrivbordet/framför tv:n, pluggandes Social Psychology.

Bra Sylvia!

Jag insåg nyss att det INTE är måndag.
höh.

Back to reality

Jag är trött.
Och jag ogillar att känna att jag måste sätta mig på tåget och åka iväg. Fast egentligen spelar det ingen roll, för alla där hemma har blivit sjuka, och hur mycket jag än tycker om dem, tänker jag inte utsätta mitt usla immunförsvar för något. Dessutom åker Seb ändå tilbaka på Karlskona, så hos honom kunde jag itne stanna. Kanske borde övertala honom att smuggla med mig ner? hmm. Nja, kanske inte. De ska ut på sina båtar denna vecka, och jag är sjösjuk. Jag får helt enkelt glädja mig över all extra plats i sängen.

Påsken har förövrigt varit bra. Åkte somsagt till Seb i torsdagskväll, firade Linda som fyllde 20 på långfredagen, hann med att vara lite social hos Malin, Sebs syster på kvällen, Påsmiddag hos Lars på lördagen, mys hemma på kvällen, söndagen spenderades med att njuta av solen, och idag har i alla fall jag varit lite små seg. Pratde med Frida tidigare, så känns betydligt bättre. Är otroligt glad att jag lärt känna henne.

Insåg förövrigt för en liten stund sedan hur lite tid jag har kvar tills exams och jag är lite smårädd om jag ska vara ärlig. För vad händer sen liksom? Jo, visst, Rhodos, studenten, studentfirade och allt det där. Men sen då?
Sommaren varar inte för evigt, med anda ord har jag inte kvar jobbet på Linas särskilt länge. Vad ska då göra?
Jag har absolut ingen aning. Och just nu tänker jag försöka låta bli att oroa mig över det. Nu gäller det att ta en dag i taget, och fokusera på maj. Men först ska jag duscha och hänga upp sista tvätten.

Update

Precis som jag jag alltid tycker är det skönt att komma bort och få lite extra tid med Seb. Han är underbar.
Firade Linda som fyllde 20 igår, fika, med två olika tårtor och kakor. Kan tilläggas att det bara var par där, extra vuxen-poäng, right? ;D Trevligt iaf, och Cim var så otroligt vacker, magen hade blivit större än sista och jag blev ännu mer fascinerad. Fin fin.
På kvällen fick jag lära känna ytterligare horn/hycklinge-bor. Mycket trevlig kväll hos Sebs syster Malin och hennes man Anders. Åldersskillnaden tycktes inte spela någon roll alls, och jag trivdes mer än vad jag hade förväntat. Dessutom talde tjejerna om för mig att mitt "inre fetto" som jag så fint kallar det, inte kommer dyka upp när jag är 20, vid tjugo kommer den försöka tränga sig fram, men detta utan några större framgångar. woho!
Trettio däremot, gosh. Det är tydligen där det går utför. Men det är några år kvar tills dess, och tur är nog det, för påsken var inte inräknad i min "komma-i-form-planering". bummer.
Kvällen slutade hursomhelst där förfesten hölls, ingen utgång, vilket passade mig alldeles utmärkt. Somnade direkt när vi kom hem, och imorse när jag vaknade hade jag någon sorts allergisk reaktion. Detta innebar rinnande näsa, röda, kliande, svidande ögon etc. Inte mysigt alls.
Sen frukost och efter det begav vi oss til Lars, påskbord som åts ute i det underbara vädret, kubb, även det i solen. Och feter det blev grabbarna alldeles manliga och bytte däck på bilen. Jag insåg att jag inte skulle vara till så mycket hjälp, så jag försökte plugga lite psykologi, mindre lyckat. Evelina räddade mig, och det blev en härlig pratstund. Saknar henne otroligt mycket...

Efter att ha spenderat eftermiddagen hos Lars hälsade vi Anders, Malin och lille Oscar en liten snabbis. Nu är vi hemma igen och kvällen blir nog rätt soft. Passar mig perfekt.

On the roll!

Nu har jag hunnit vakina, äta frukost och klä på mig.
Snart bär det av till Cool-Linda, som förövrigt fyller 20 idag!!! Nu är hon större(?)/äldre. Happy B-day söt! <3
Tårta och träffa bland annat Cim och Siri<3 Det blir trevligt.
En tripp till Hanna och Albin sen kanske? Och hem till Lars?
Dagen har med andra ord en hel del att bjuda på.

Glad Påsk.

Barnvakt!

Sju helt överglada tjejer mellan 8-10 år, en hel eftermiddag.
Jag trodde att jag skulle dö.
Ena stunden var de helt lyriska och lyckliga över att få klä ut sig till små söta påskkärringar. Andra stunden, stod de helt plötsligt och speglade sig och talade om för varandra "ååå, vad ful jag är", eller "ååå, du är mycket sötare än mig". eller "men, asså, jag kan inte ha dom här skorna, de är fuuuuula" Jag blev otroligt ledsen. För trots att jag inte är så överförtjust i barn jämnt, var alla tjejer, inklusive mina småsyskon helt bedårande. Söta på alla sätt och vis, och unika. De är alldels för små för att böja jämföra sig med varandra och det median visar.
Anyway, jag insåg att jag inte kunde göra annat än lyssna på deras tjat, och till slut gav de sig iväg. Istället för sju ungar som snackar om sitt utseende, har jag nu iistället tre tjejer med hög sockernivå.
Känns skönt att veta att jag ska till Seb ikväll. Behöver träffa honom.
Hela mamma/hemma-fru grejen jag har fått utså idag är inte riktigt min grej.
Men gosh vad jag är bra på det! ;D

Bring it on

Fick hem alla viktiga papper idag inför sommarjobbet. Nu är de påskrivna och klara att skickas iväg. Med andra ord är det bara att vänta tills den nya säsongen öppnar den 15 maj på Astrid Lindgrens Värld.
Exams som börjar 4 maj
Rhodos 31 maj
Studenten 12 juni

Bring it on.

It can't be that bad?

Imorgon är huset fullt av en massa barn. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.
Och folk undrar varför jag inte vill ha barn..
Skärtorsdag innebär att mina småsyskon vill ha hjälp att klä ut sig till påskkärringar, för att sedan gå ut i samhället och vara sådär oskyldigt söta och få mängder med godis.
Det hade väl varit ok, om det inte vore för alla extra barnen som dyker upp. Nu har det gått så långt att jag tappat räkningen. Wish me luck!

Dagen har förövrigt varit bra, kom igång med historian och det känns som om jag faktiskt har en chans att klara av det. Det hurrar vi för.
Jag har dock försökt hålla mig så långt borta som möjligt från biologiböckerna och anteckningarna. Undrar hur länge jag vågar väntar... Får nog ta tag i det imorgon. Meet my fears liksom, hur svårt kan det vara? huh.
De där konstiga känslorna jag inte kunde definera häromdagen, de är kvar.
De försvinner kanske efter ett par One Tree Hill avsnitt?
Det skadar ju inte att pröva iaf.

Today I'm gonna'....

Ehm, ja vad ska jag hittade på idag?
Molningt ute, vilket automatsikt för med sig en dyster känsla. Biologin får vila tills ikväll någon gång, för idag ska jag satsa helt och hållet på historian, nämligen kalla kriget.Blir förhoppningsvis mindre förvirrad.
Utöver det borde jag egentligen ut och springa, cykla eller ta en powerwalk, men min tränings mp3 men all pepp-musik ligger kvar i jönköping. Och att ta en promenad själv i det här trista vädret känns inte så lockande. Men sen påminns jag om Rhodos-resan som är runt hörnet och sommarn' som närmar sig. Oj, oj, oj vilket fart jag får att komma ut;D höhö.
Men först ska jag ta tag i lite historia.

I suck!

Jag har "bristande kunskaper i biologi".
HA!
som om jag inte visste det.
men jag får hjälp.
jag är dock inte särskilt grym.
Jag är bra på annat. Så det så. xD

Mad World

Det var inte tänkt att det här inlägget skulle bli så långt. 

För några månader sedan såg jag och Seb filmen American History X, för en vecka sedan såg vi som har engelska med A This is England. Båda filmer behandlar ämnen som skrämmande nog fortfarande är aktuella idag, det vill säga bland annat våld och rasism.
Oftast tänker jag att av någon konstig anledning att sådant inte sker i min närhet, vilket jag egentligen vet inte stämmer. Jag är väl medveten om att det är omöjligt att få alla att komma överens, att alla ska älska alla och leva lyckliga i alla sina dagar. Men det är väl aldrig fel att hoppas? Love and Peace, det låter väl inte helt fel?
Idag, när jag tog en närmare titt på en tidining vi fick hem häromdagen på posten, blev jag riktigt rädd, och en del av all hopp jag haft dog ut. Allt jag sett på filmer, och berörts av är mycket närmare än jag kunnat föreställa mig. Kanske är det så att jag försökt förtränga det, vad vet jag? Men när jag nu inser att det är reality blir jag riktigt orolig, särskilt när jag tänker på framtiden.
Världen är hemsk, och den tycks bara bli värre. 

Åter till tidiningen vi fick på posten, som heter Nationell Idag - Tidning för Politik och Kultur, Pappa sträckte över den till mig medan jag tittade på Navy CIS, bläddrade genom den lite snabbt, la undan den utan att bry mig särskilt mycket. Det var fram tills jag såg rubrikerna om Vimmerby Gymnasium och Astrid Lindgrens skolan, högstadiet jag gick på för några år sedan och gymnasiet jag hoppade av. I inlägget stod det en hel del om hur invandrare har ställt till med bråk, är svenskfientliga, etc. Först tänkte jag att den som skrivit artiklen har väl rätt till viss del, fortsatte att läsa och förväntade mig att få två versioner av alla händelser. Men icke. Det enda som stod skrivet, over and over again var hur invandrare förstör och ställer till med bråk, medan de svenska eleverna på skolan är lugna och gör allt för att undvika bråk, med andra ord, oskyldiga som små lamm.
Reagerade otroligt starkt på detta, inte att svenskarna var osykldiga, men att de bara tog deras parti. I den här tidningen hade de valt att ge skulden till alla invandrare, inte bara i en artikel, utan hela tidningen.
Överreagerar jag?

Här får ni ett smakprov mina kära vänner, så kan ni avgöra själva; att antalet våldtäckter har ökat i Sverige skylls på Sydafrika och andra länder i afrika. "Kulturer där våldtäkter är 'normalt' har spritt sig även till Europa i massinvandringens spår." vidare står det så här; "I Stockholm antas minst åtta kvinnor bli våldtagna i genomsnitt per dygn. På grund av att huvudstaden blivit allt mer en afrikanskt stad i detta avseende har man blivit tvungen att bygga en särskild mottagning för bara våldtäktsoffer."
Och det som fick mig att bli ännu mer förbannand; "Sprid inte invandrarbarnen på alla skolor!" Längre ner kan man läsa detta; "Örebro kommun vill inrätta fler introduktionsklasser till utländska invandrarbarn och sprida ut dem på kommunens skolor. När ska politikerna visa civilkurage nog att säga nej till att ta emot fler utlänningar i kommunen och vårt land?"
Allvarligt, vart är världen på väg?

Jag känner mig inte riktigt hemma någonstans, jag är inte tillräckligt "Svensk" för att platsa in, vad det nu innebär, men jag är heller inte tillräckligt invandrare/Kenyan för att kalla mig Kenyan/invandrare. Så, vilket fack placeras jag i? Är jag tillräckligt svensk? Eller har jag allt som krävs för att alltid förbli en invandrare?
Jag är så trött på allt sånt här skit!
Människa som människa, är det bara jag som tycker så?
Borde vi inte har lärt oss från alla misstag som skett tidigare?
Jag avslutar det här inlägget med att tänka på Black Eyed Peas låt, Where is the Love?
Ja gott folk, where is the love?

?

Pluggandet går inte alls vidare bra.
En månad kvar  nu till finals, börja känna paniken, den börjar sakta men säkert äta upp mig från insidan. Ändå kan jag inte koncentera mig, inte ens efter att J erbjudit sig att hjälpa mig<3.
Ett flertal småsaker som irriterar mig och går mig på nerverna, jag kan dock inte riktigt sätta fingret på vad det är.

Monsterkakor!

För några veckor sedan bakade Seb jätte goda havreflarn med vaniljfyllning till mig, så idag tänkte jag att jag skulle vara duktig och baka några själv. Jag borde kanske insett att det hela skulle gå fel redan från början, men jag var fast besluten på att baka ändå. När jag väl börjat kom jag på mig själv med att tänka "jaha, var det inte svårare än så här?" Glatt ställde jag in första plåten med kakor i ungen och började med en annan. Ungefär 7 minuter senare tittar jag in i ungen och inser att jag inte har gjort små, söta, fina havreflarn, utan ett stort monsterflarn! Det såg helt mobbat ut, och mamma bara skrattade åt mig. Det blev inte bättre att andra plåten blev likadan..
Men tillslut fick jag till det, och mina monsterkakor blev havreflarn och mina småsyskon älskar dem.


Change, part 2

Kändes skönt att inte behöva vakna tidigt imorse. Var rätt övertygad över att dagen skulle bli rätt seg, men solen skiner nu, så ska nog ta en promenad efter maten.
Utöver det fina vädret har jag afro igen, på obestämd tid. Detta kombineras med mjukisbbyxor och osminkad.
Skönt att vara hemma.


Change.

Rastlös och blev lite smått sugen på att försöka mig på det där med att designa om bloggen. Har dock inte riktigt bestämt mig för vad jag tycker... Ber nog Elin om hjälp sen efter lovet.
Men lite förändrig blev det i alla fall.

Sunday feeling

Imorse när jag vaknade kändes det inte som söndag, men sen åkte jag och Sebbe åt olika håll. Inte för att jag tänkte särskilt mycket på det just då, men nu inser jag hur mycket jag saknar honom. Helgen har enligt mig varit helt perfekt, vilket gör det ännu jobbigare att han inte är här just nu och är sådär extra superfin som han brukar vara när jag är trött och lite smått opepp. Helst skulle jag vilja att helgerna vore lite, lite längre...
Gosh. Längtar till sommaren. Men mest av allt till slutet av november och tiden efter det.

Litet plus med kvällen är att jag fått reda på att Wendela också ska jobba på ALV i sommar! Lättnad.
Visserligen jobbar vi inte på samma ställe, men vi kan stötta varandra mentalt.

Gräddkrig och vattenkrig, lite av vad förra sommaren hade att erbjuda.


Sol, shopping och dans

Helgen har passerat, och jag är hemkommen. Seg och trött, precis som det ska vara efter en ute kväll. ;D
Gårdagen började mycket tidigt (Seb lyckades dock somna om) själv blev det lite biologi istället. Kände mig på hugget, så han fick till och med en mini frukost på sängen, hade gärna lyxat till det lite, men orkade inte handla xD
Efter det blev det en underbar promenad ner till stan, solen sken och det var härligt varmt<3
Mötte Linda och Jacob vid stationen och begav oss mot stan, McMakariet efter det, satt och njöt av våra baguetter vid hamnkanalen innan vi åkte till a6 för lite mer shopping. Mycket trevligt.
Middag hos mig, tandoorikyckling med ris, och när vi (Ingrid, Jacob, Linda Seb och Jag) hade ätit klart var det hög tid för att fixa iordning sig inför kvällens utgång. Elin dök också upp, men tyvärr hade hon inte åldern inne, trots att hon stod med på gästlistan. istället var Linda gullig och höll henne sällskap, medan vi andra befann oss på Centrum.
Mycket trevlig kväll med underbara människor och dans.
Idag är jag seg och trött.



Lycklig!

Det är oftast så mycket lättare att se alla fel runtom kring sig, och ibland har vi, åtminstone jag, en tendens att bara se det negataiva i saker och ting. Jag glömmer helt enkelt bort hur bra jag egentligen har det. Nu menar jag inte "tänk-på-barnen-i-Afrika" (vilket vi givetvis ska göra ändå) utan jag menar mer vardagliga saker.
Jag har i alla fall tagit mig tid till det, helt omedvetet. Den här vecka har nog varit den bästa på mycket länge, och det är mycket tack vare vädret. Jag är helt enkelt en väder-människa. Det vill säga, att mitt humör ändras och rubbas otroligt lätt beroende på vädret.
Nu har hursomhelst våren kommit, och denna veckan har jag fått njuta av underbart vackra mornar och härliga eftermiddagar i solen. Det slår lätt det mesta. Allt detta insåg jag igår, efter att jag tränat och satt vid hamnkanalen med Carro. Där satt vi (och jagh kände mig ännu brunare än vanligt) i solen, lyssnade på musik och pratade om det mesta. Med jämna mellanrum kom jag på mig själv med att småle, satt och tänke på Seb, njöt av musiken jag och C lyssnade på och tänkte på hur underbart skön hon är. Ja, då kan man inte annat än le lite smått för sig själv.

Migrän på kvällen, men Seb kom framåt tio-tiden, vilket kändes mer än bra. Saknar honom mer och mer ju längre tiden går. Och imorse när jag vaknade (tidigt, varit vaken i minst 1½ timme) insåg jag hur super lycklig jag är.
Jag är omgiven av underbara vänner, en bra familj, världens bästa pojkvän och vädret är toppen. Detta tar helt klart fram det bästa ur mig. Det bästa av allt? Jag får njuta av det mesta idag igen.
Runt halv 12 kommer Linda och Jacob, det blir en tur på stan, och sedan a6, Ingrid kanske hänger på. Senare ikväll blir det utgång. La fiesta! Förhoppingsvis hänger Elin med:) Det blir en bra dag idag.

Arrivederci!

Spreading some love

Nu när vi har ändrat om till sommartid tycks jag inte kunna sova lika länge, eller lika djupt som jag brukat. Vaknar åtskilliga gånger under natten och mycket tidigt på morgonen, nu väntar jag bara på att det ska bli som i våras; nämligen att jag inte kommer kunna sova mer än 4-5 timmar. Detta är i och för sig en liten framsteg om man jämför med höst och vinterhalvåret, som förövrigt var det värsta jag varit med om. Ständigt trött, hur mycket jag än sov.

Anyway, någorluna pigg i morse, satt mig vid datorn för att försäkra mig om att jag hade pengar på kontot som jag fört över från ett utav e-sparkontorna. Till min stora förskräckelse ser jag ingen större förändring på beloppet, vilket visar sig bero på att jag igår kväll glömt att bekräfta överföringen. Det hela slutade med en skuld/övertrassering på 41,38 kr. Panik, javisst! och just då önskade jag innerligt att jag aldrig för över pengar på något utav e-sparkontorna. Jag gör nämligen alltid detta för att undvika använda upp alla mina pengar på ill expempel implusshopping. hö..

Nog av klagandet och om mina misslyckanden. Efter dagens träning och alla lektioner mötte jag och Elin upp Pixie och Ingird vid Hamnkanalen. Helt unerbart! Blir fortfarande helt surprised på morgonen när jag vaknar och ser den blåa fina himlen. Att vi dessutom kan sitta vid Hamnkanalen och njuta av solen, uat natt frysa med Ingrid, Elin och Pixie är guld värt.

Framåt sex-tiden drog vi bort till Vineyard för att sprida en massa kärlek! Vi har inte varit där på evigheter, och jag måste erkänna att jag inte trodde att de skulle sakna oss, men där hade jag fel. Det känns kanon att veta att det man gör glädjer andra. Även om det inte känns som om vi ger så mycket, upskattar andra det så mycket mer än jag någonsin kommer förstå.
Vi håller hus vid Juneporten, utanför Georges och bjuder på fika, spreading some love and smiles! Be there;)
Ett glatt gäng som älskar att träffa nya männsikor (och vi bjuder på gratis fika).
varför?
För att ditt leende gör mig mer än glad.


Med ett leende på läpparna

Bland all min bitterhet glömde jag nästan bort hur bra dagen har varit, och hur glad jag var innan jag kom hem.
1:a april är det idag, och tillskillninad från tidigare år, har jag inte blivit lurad alls, framsteg tycker jag.
Vaknade dessutom självmant, innan väckarklockan ringde, drog upp persiennen och möttes av en helt underbart babyblå himmel. När jag sedan begav mig mot bussen, insåg jag hur varmt det faktiskt var. Lycka, äntligen, äntligen! Solen sken och jag hade mina nya, vita vårskor på mig. Bra start på dagen.
Engelska lektionen gick hyffsat fort, pluggade historia på hålet (alldeles för mycket årtal att hålla reda på), god lunch, matte och sedan svenska. Under svenskan fick jag ett uppiggande sms från Carro, som fortfarande befinner sig i Jönköping. Glass och sol gällde, och det tackar jag sällan nej till. Otroligt mysigt och härligt varmt i solen!
Sedan drog jag för 3:de gången den här veckan upp till a6 (istället för att träna, även idag), mobil-letande som gällde. Börjar få lite ångest över att ha Elins mobil (som egentligen är hennes mammas) så imorgon efter biologin åker jag ännu en gång upp till a6, rättare sagt elgiganten/siba för att införskaffa mig en mobil. Ett problem avklarat.
Nu ska jag istället ägna mig åt biologi, för idag insåg jag att det faktiskt är APRIL. Detta innebär att jag endast har 4 veckor kvar på mig att lära mig allt, precis ALLT.

Bitter

Det finns mycket som irriterar mig, och det som står överst på min lista just nu är L, tjejen som är 23-24 och inte tycks förstå hur en full papperskorg/soptunna ser ut, när det är hennes städvecka, eller hur man tar upp rester ur slasken. Om någon skulle fråga mig, skulle jag säga att sakerna jag just nämde är common sense. Man städar när man ska, tar upp sina rester för att det ska vara så fräsch som möjligt och man tömmer soptunnan om det råkar vara just DU som fyllt den. Eller har jag fel? Detta är bara en liten lista på saker hon inte förstår. Jag blir pissed off, och jag övervägar att ännu en gång knacka på och skälla ut henne (som jag gjort så måga gånger förr) Vad är det hon inte fattar? Jag har dessutom levt på paj den senaste veckan, så därför vet jag att jag inte slängt något, vilket leder till att jag vägrar tömma soptunnen i ren trots, även om det är mellanstadienivå. (Men på fredag ska jag städa, för på lördag kommer Linda och Jacob! :D) och på fredagkväll kommer kanske Seb<3 yey!


RSS 2.0