Hela helgen framför mig!

Äntligen är veckan slut, och det är fredag.
Fredagar är helt klart den bästa dagen på hela veckan, då har man nämligen hela helgen framför sig och det är inte fy skam!

Gårdagen blev ungefär som jag ahde tänkt mig; jag sköt upp psykologin och tillbringade största delen av dagen i den sköna solen. Jobbletandet gick bra till en början, men tillslut kom det fram att jag inte fyllt 18. Fy fan säger jag bara. När jag blir 18 i oktober, ska jag njuta (och inte tillbringa mina fredagar hemma). Efter att ha lämnat våra ansökan drog jag, M och P för att möta J vid hamnkanalen, där satt även M och väntade, så vi drog med honom och åt pizza. På Cactus blev M känd som "den skrattande kinesen" (hon är vietnames haha!) sedan satt vi och snackade om allt och inget..

Vi drog sedan vidare till stadshotellet för att image37kolla in alla fina bal människor. P och hennes kille va otroligt fina tillsammans.  Balen är enligt mig alldeles för överskattad, men efter att ha sett alla fina klänningar och alla uppklädda killar börjar jag förstå hela balgrejen lite mer. Jag tänker dock fortfarande inte gå. Istället tänker jag leka papparazzi och föreviga allas minnen. Det är förövrigt skrämande många som redan börjat planera allt. ;D Men jag antar att man ska vara ute i god tid.
Resten av kvällen ägnade jag åt psykologon och finalen av So You Think You Can Dance. Mona vann! :D
Vakande sedan vid 4-tiden (igen) och kunde inte somna om. Tillbringade min sovmorgon i tystarummet imorse med att lära mig det sista jag behövde inför psykologin.
På eftermiddagen blev det marknad med S och J innan vi mötte alla andra. Helt sjuk vad fint väder det har varit de senaste dagarna! <3 UNDERBART! Men äckligt mycket folk. Jag lyckades hitta en kjol och en klänning, och jag hann träna(!) dessutom fyllde pappa på min mobil med 200 kr! lyckat. Och ja, jag är en gnutta bortskämd.

Min fredagkväll är väl inget att hurra för direkt, eftersom jag inte orkar ta tag i saker och ting, men det känns skönt att inte ha något inplanerat. Träffa P och E på förmiddagen imrogon, städa, plugga, fest i Bankeryd med M&P(?) och förfest hos M med de andra killarna? jag har ännu inte bestämt mig, men jag har en känsla av att M&P troligtvis yckas att övertala mig...
Men...Jag har ju bla min svenska internal att greja med (materialism eller självförverkligande)och biologin x2 som jag måste fixa... Oh my

image40

Gårdagens bekymmer, dagens problem.

Gårdagens förolämpningar:
1. "Går du på Junedal?"
2. "Nej du vill inte veta vad jag köpt, det är sånt du bara kan drömma om"

Kommentar ett, jag är trött på att höra kommentarer om min längd. För mig är det precis samma sak om man skulle gå fram till en överviktig människa och helt utan förvaning säga "neämen, gud vad tjock du är!"
Jämnt och ständigt får man höra hur viktigt det är att komma ihåg att alla lika mycket värda hur vi än ser ut etc. Dock vet vi att ingen riktigt tänker så. Ja, jag är liten, men det betyder inte att jag går på högstadiet, och jag vet mycket väl om att jag vet att jag är kort, so get over it.
Kommentar två; det spelar ingen roll om man kränker någon omedveten eller medvetet. Jag vet mycket väl om att jag inte ha lika mycket pengar som jag skulle vilja ha, men att kläcka ur sig en sån kommentarer är att öppet be om krig. Bring it on!

Ja, jag vet att jag överdriver, men jag är grymt trött på allt sånt!
Nu ska jag sluta klaga, men först måste jag bara tala om för er att det blev ännu en natt utan sömn. Denna natt va plågsam. Jag klarar inte av fysisk smärta. Lyckligtvis överlevde jag natten, historian och engelskan. På eneglskan visade I (som förövrigt fyller 18!) schemat för Hultan... Rage spelar en halvtimme efter det att Jimmy Eat Worlds spelning börjar... Hur fan ska vi hinna med båda? Eftermiddagen tillbringades i Brahesalen; menigslöst och urtrist. EFter vad som kändes som en evighet slutade vi äntligen. Jag valde att skippa TOK-lektion, och stack istället till hamnkanalen men P och E. Där fördrev jag resten av min dyrbara tid. P stack rätt tidigt, men jag och E satt kvar en bra stund. Love her<3 
 Nu funderar jag på att fixa lasagne och sedan plugga psykologi.... Det sistnämnda känns mindre lockande. Imorgon ska jag leta reda på ett ålderdomshem som har brist på sommarvikarier. Jag gillar inte ens gamla människor, så då kanske ni förstår hur desperat jag är?!

And every time
I think I've finally made it,
I learn I'm farther away than I've ever been before.
I see the clock and it's ticking away,
and the hourglass' empty,
What the fuck do I have to say!

4 in the morning

Waking up to find another day
The moon got lost again last night
But now the sun has finally had its say
I guess I feel alright

Jag har varit vaken sedan fyra nångång, jag vet i fan varför jag inte kan sova. Så nu, efter en sisodär 1½ timme bestämde jag mig för att göra något vettigt. Skolarbete har jag gott om, så jag kan ju lika gärna ta tag i den fina högen, och välja precis vad jag vill. Egentligen borde jag skriva min Internal, men jag har ingen inspiration.
Eftersom jag är den enda som är kvar här i källaren är tv:n på högsta volym,  ljuva toner från MTV letar sig fram, medan jag sitter här framför datorn med en varm kopp African Rooibos té och en hemsk huvudvärk. Jag har gott om tid, jag börjar inte förrän om typ 4½ timmar, så jag kan lika gärna fixa klart min CAS evaluation.
Engelska i en timme, lunch, träna och vid tre ska hela psykologiklassen upp till Ryhov.


Gårdagen va för övrigt fin. <3

Tiden räcker inte till

Nu är det inte långt kvar tills lovet börjar...
Tiden går skrämmande fort, och jag hinner inte med allt jag borde.

I helgen va det bal i Vimmerby, och jag hade inte ens tid att åka in. Hade jag tjatat lite extra på pappa hade han säkerligen skjutsat in mig. Men psykologin gjorde sig påmind, den åt upp mig in i från, så det slutade med att jag stannade hemma, i ett försök att lära mig allt. Dock verkade det inte ha gått så bra på provet idag ändå. Men jag får väl glädja mig över att det bara va SAQ idag, jag har alltså halva provet kvar. På fredag blir det essay question, och den måste jag lyckas med... Dock ser det rätt mörkt ut...
Utöver pyskolgoin har jag även min mega stora biologilabb som jag inte ens har börjat skriva, internal i svenska (15 procent av betyget), jättestort biologi prov och CAS evaluation. Jag måste även tänka på EE i historian, och välja IA i historia och psykologi. Tiden räcker inte till...

Utöver det ska jag även hinna med alla som tar studenten! Nu på lördag ska C på bal, men den kan jag inte heller se. Nästa vecka åker P till Kalifornien, S, C, M L mfl tar studnenten. Studentfiranden hit och dit...
Egentligen skulle jag vilja köpa de finaste studentpresenterna till allihop... Men det kan jag ju fortsätta drömma om. Anyway, något som inte är lika tragiskt är att saker och ting faktiskt verkar lösa sig. Alla mina lama ursäker som jag haft tidigare är som bortblåsta. Jag har ju somsagt inget att förlora. Det har ordnat sig, och så fort jag får tid kommer det bli ännu bättre<3

Unexpected!

I never feared the unexpected
'Till I found myself in this peculiar place


Jag trodde inte att det skulle märkas om jag inte dök upp.
I was missed. Kanske är det så att jag är ganska IQ-befriad om jag väljer att skita i allt?!
Time will tell.

H har förövrigt fått jobb, och det ser fortfarande mörkt ut för mig.
Nu skiter jag i allt. London till höstlovet känns rätt långt bort och omöjligt för tillfället.
Psykologin däremot... Den är nära.


Minor breakdown?

Om jag bryter ihop nu, betyder det att jag är en svag? Om så är fallet, tänker jag låta bli! Det är någonting speciellt med mig och människor på tåg/bussar. Människor jag försöker undvika har en tendens att söka sig till mig och vara allt för vänliga. Men tanke på hur paranoid jag är, uppskattar jag givetvis inte detta. Situationen hade varit annorlunda om personerna hade varit i min ålder, eller 5-6 år äldre. Då hade jag inte varit så orolig... Men när det är folk som är minst 28+ känns situtationen enbart jobbig.
Igår efter en hel dags shopping på a6 med systrarna  Bäck lyckades min "jag-har-iakttagit-dig-stalker" hitta mig. Hjärtat bultatde, pulsen slog och tårarna var nära, lyckligtvis bröt jag inte ihop helt och slapp därmed se allt för löjlig ut. S&A räddade mig, och jag tog mig därifrån levande. Idag hände samma sak, fast på bussen. Jag är så trött på dessa situationer, och känslan av att vara rädd. USCH!

Anyway, G4P går framåt, efter skolan drog vi till Råslätt, till  K's "pimped cribb" och grejade med powerpointen. Hennes mor sa några kloka ord om mig; nämligen att jag såg mest oskyldig ut av Sx2 och K.... Men i själva verket va det säkert jag som va den som va minst oskyldig. hahaha! sedan sa hon även att jag såg ut som en docka, som man bara vill ta hem till sig och krama om. jag höll på att dö av skratt. Dockor är söta, men jag är ingen docka.
Kvällen blev med andra ord mer lyckad än vad jag hade förväntat mig. Plugg och pizza. Det ni;) Dock är vi inte klara med arbetet än.... Just nu sitter jag och väntar på att K ska skicka det sista till mig som jag måste lära mig... Jag är trött och har ont i huvudet. Att jag dessutom mycket väl vet  om att jag måste befinna mig i skolan redan vid 7.30 imorgon bitti känns inte särskilt uppiggande. Jag får istället se fram emot IB-festen vid Vätterstranden imorgonkväll. Fint väder är det enda jag begär.

Ute på nya äventyr!


Kanotfärd- det va alla småbarn, föräldarna och jag.
Finn felet.

Allas relationer sattes på prov.

Jag kan inte beskriva hur skönt det är att vara hemma! För att inte tala om den undebrara känslan av att man vet att folk har saknar en... Sjukt underbart. Märta lät mig till och med välja va JAG ville se på tv igår kväll. Amazing indeed. Dock lurade hon med mig på deras kanotfärd. Jag talade noga om att jag inte är någon natur människa, men att jag däremot faktiskt vågar paddla. Men smart som den lilla ungen är sa hon "det tror jag inte förrän jag ser det med egna ögon". Sedan satt hon resten av kvällen och talade om för mig hur feg jag är.
Det hela slutade med att jag bestämde mig för att följa med, men bara om jag inte försov mig.
"jag ställer min väckarklocka på klockan åtta Sylvia, då vaknar du" svarar hon överlycklig.
Så imorse va det upp till bevis! Jag menar; är man storasyster så vill man knappast vara känd som den fega (särskilt inte om ens småsyskon är mellan 8-11 år)

Klockan åtta vakande jag, och ville mer än gärna dra mig ur det hela. "du är väl inte feg Sylvia?" kläcker Märta ur sig ännu eng gång vid frukostbordet. Jag va så trött på att höra feg och Sylvia i samma mening så jag gav upp mina försök till att stanna hemma. Väl framme vid mötesplatsen bekräftas alla min onda aningar..Det kyrllade av ungar över allt! (6-11 år) Hur skulle jag överleva? Och framförallt; hur kunde föräldrarna lita på mig?!
Alla barn fick minst en vuxen med sig, förutom min kanot. Det va jag, mellansyster och P. Vilket betyyde att jag hade ansvar över dem HAHA! Jag kan inte styra en kanot, och jag förväntar inte att 11-åringar ska kunna det heller, så ni kanske kan lista ut hur resten av färden såg ut? Oo
"Sylvia, vill du ha en snabblektion?"
"Ehm... ja,gärna om du tror att det är till någon hjälp."
Då hade det bara gått fem minuter, och jag höll på att bryta ihop. Stackars ungar som satt i min kanot. Men eftersom jag är modig tog jag mig samman, lärde mig hur man skulle styra den där freakin kanoten och sedan gick det rktigt bra måste jag säga! Lite träd här och där, och alldeles för många _nära-döden-uppleveser_ men min syster va stolt över mig och talade om hur roligt hon tyckte att det va<3. Anywya, efter två timmar tog vi äntligen en paus, och dum som jag är trodde jag att vi änltligen va framme, det visade sig att vi bara kommit halvvägs....Ungarna skrattade bara åt mig och tyckte jag va helt störd.

Sista halvan va förjävlig. Ungarna va jätte duktiga och paddlade på, men inte tillräckligt snabbt. Vår kanot va den första ut, vi kom minst 40 minuter efter. Alla trodde att något allvarigt hade hänt... Så det skickade ut två kanoter för att "rädda oss". Till mitt försvar sägger jag att vassen va så fin, därför stannde vi till några gånger för att njuta av den fina utsikten.
"Men Sylvia, det här gick ju bra! Du följer väl med nästa år också?"

Nu är jag helt slut, mina armar är döda, ryggen värker och mina axlarna är ömma. Jag har blåsor på händerna och eftersom jag fick gå hem från Solbacka har jag skit ont i foten... Men jag är ju iaf inte feg...
image29image30


M och Bx2 har fått kaniner! Elivis är helt klart coolast.

Sömnbrist och Materiell lycka!

Huvudvärken gör sig påmind även ikväll. Kanske har det någonting att göra med de få timmarna jag sovit de senaste dagarna? Jo, det vorde kanske ganska logiskt. Jag vet ifan varför jag inte kan sova, och när jag väl somnar (nu pratar jag inte om djupsömn) så drömmer jag samma dröm. Det har jag gjort i tre dagar nu. Samma budskap, men jag tycks ändå inte förstå.... 
Nog om det! Historian gick bättre än förväntat, texten va kanske inte MVG-nivå, men det fick duga. Innan lektionen hade jag ont i magen eftersom jag HATAR att redovisa. Men jag hade tur och H tvingade inte upp mig.
"Sylvia, har du något mer att tillägga?"
"naahh.. not really..."
Så jag slapp, och därmed försvann klumpen i magen.
Matteprovet/diagnosen då?  haha! ehm, ja ni... Det gick så bra det kunde gå, med tanke på att jag inte gick till lektionen alls. Jag vet att det jämnt är jag som anser att man borde göra provet, hur oförberedd man än är. Det är bättre att dyka upp och skriva IG, än att inte dyka upp alls. Jag säger det ofta, ja jag vet. Dubbel moral? Lite kanske.. Men till mitt försvar säger jag att detta faktiskt va det allra första provet jag någonsin valt att missa. Dock är jag lite orolig att det kanske blir en ond cirkel. ;S Det återsår att se. 
Så, vad gjorde jag istället för att gå på matten? Jo, jag och I satt en stund nere i källaren och pluggade Geometri. Sedan belönade vi oss själva med diverse materiella ting. Själv införskaffade jag mig en ny klänning och en oversize "street"  t-shirt. Det sägs att man inte kan bli lycklig av materiella saker; men ack så fel. Jag blir glad! Glad, glad, glad! För att föreviga lyckan ska S och jag "sluta" fika, vi skulle då ha mycket mer pengar att handla för "och på köpet bli smala" hahahaha! nej vi menar inte allvar...  För imorgon ska jag fika med M och I efter mitt besök på a6, inann tåget till skogen avgår ;D


Utgång med tjejerna!

Som tur är verkar det finnas en gräns på hur mycket dåligt det kan ske på en och samma dag. När man möts av motgångar gång, på gång är det till slut svårt att tänka positivt. Tänker man negativt från början kan det ju bara bli bättre... Dagen inleddes men en skön sovmorgon till 9, segade mig och sedan drog jag ner till Friskis. Egentligen skulle vi ha haft resursdag idag, men med tanke på Group 4 Project kunde alla fet glömma det. Lunchade med I och S innan det va dags för 4 timmar biologi.

Tack vare mina låga förväntningar gick dagens pass ovanligt bra, det va bara tjaffs de första 20 minuterna. Det är helt klart framsteg! Men huvudvärken gjorde sig påmind, och min samarbetsvilja va definitivt inte på topp. Det hela blev ännu värre när jag insåg att jag kände ett behov av att drick kaffe! Jag gillar inte ens kaffe >.<Hursomhelst lyckades S och E rädda min eftermiddag<3 Godis från VIP (eller som det numera heter; Hemma Kväll) och en god latte från Claras. mumma! Jag har insett att eftersom jag ädnå tränar bort alla onödiga kalorier jag stoppar i mig så kan jag ju fan äta så mycket jag vill. Så jag njöt extra mycket av både latten och godiset. Nu va jag helt klart redo att bemöta alla motgångar igen. De sista timmarna bestod mest av flum, vilket innebär att vi är långt från klara med arbetet. Det får bli morgondagens problem.

Vid halv fem blev vi äntligen fria, och jag och E begav oss mot Ortopeden. Remissen jag skulle lämna in hade blivit blöt. Fråga mig inte hur jag lyckas, för det vet jag knappt själv. Till råga på allt va busschaufförerna otrevliga, ortopedkliniken log långt bort, och när vi äntligen kom fram visade det sig att det va stängt. GREAT! När jag äntligen tar mig tid att göra något vettigt visar det sig vara onödigt... Lyckligtvis fanns det en grön brevlåda vid entrén och där dumpade jag remissen. Återstår att se om det va klokt gjort.. Efter det vände min otur(!) Bussarna gick precis som jag ville, och jag hann hem igen innan jag åkte ner till stan för att träffa M och J. Vi skulle nämligen titta på killarnas premiärmatch. Det visade sig att rätt många från klassen befann sig där som stöd och det blev rätt roligt, trots att fotbollsmatchen slutade 0-0. J skaffade körkort för exakt en vecka sedan (GRATTIS) så det blev en åktur ner till stan för att ta en fika på Claras. P hängde på, och där blev det mysig tjejsnack med smaskiga detaljer innan M mfl hängde på. Sedan skjutasde J hem mig<3 Jag längtar tills jag också fyllt 18 och vi kan gå ut på riktigt!

Nu sitter jag här och slösar bort dyrbar tid...På köpet mår jag svinigt illa, jag är yr och har ont i huvudet igen. Sängen känns frestande, men jag borde plugga, dock verkar min motivation vara spårlöst försvunnen. Detta är inte särskilt lyckat med tanke på alla Internals vi har nu i maj... Imorgon är det matteprov, och jag ska redovisa min History Essay; Japanese attack on China.
Håll tummarna är ni snälla, för det känns som om det kommer att behövas.
image24image25

Out and about!

I torsdagskväll bestämde jag och L att vi borde ha en plugghelg med tanke på hur mycket vi har i skolan just nu. Hon har bla slutprov i Fysik B och NP i engelska(?), och jag har G4P, pyskologi, svenska, historia och CAS. En megafet plugghelg med andra ord. Reglerna? Inga mobiler och ingen tv! Godis därimot, det va ett måste.
Fredagen kom och försvann  nästan obemärkt... Historian avklarad, fredagsfikat återinförd, som förövrigt bestod av en underbar jordgubbssmoothie på Claras. Efter nån timme drog vi sedan vidare till Hamnkanalen där vi satt och njöt av det underbara vädret en stund. Sedan tränade jag med S, vilket måste varit de roligaste timmarna jag någonsin haft på ett gym... Efter det gick jag och mötte L som suttit vid Juneporten alldeles själv i mer än en timme. ;( FÖRLÅT! Men jag trodde att du skulle komma vi åtta!

Lördagen va alltså den stora pluggdagen... Efter mycket om och men drog vi ner till Hamnkanalen. Äkta sommarväder, så det slutade med att vi inte orkade plugga. Istället njöt vi av solen, slöade i parken, och köpte majs på hemköp innan vi tog tåget till S. De andra hade nämligen övertalat mig att överalata L att följa med på Grillfesten i Skillingaryd. Kvällen bestod av god mat, fint sällskap och dans, så personligen ansåg jag det fullbordat. Singstar senare på kvällen, det va dock inte min grej, men rollen som publik passade mig utmärkt. Sleepover hos S i Vaggeryd, och mysig frukost innan vi drog hemmåt igen. Ni kanske inte blir så överraskade om jag säger att det inte blev någon plugghelg alls vilket betyder att den nya veckan kommer att bli hemsk..



f l e r    b i l d e r    d y k e r    m e d    t i d e n    u p p    p å    m i n    b d b

Give me Friday!

Fredagsfikat är infört igen.
Och gosh vad jag längtar till fem över två. Då är historian över, och jag får äntligen fika med två av de bästa<3 Det är tänkt att vi ska dissa Coffe House by George(!) och välja Claras istället. Sedan har jag en hel helg med pluggande framför mig... Psykologi, Historia och CAS... Det låter kanske inte så roligt, men jag kommer att ha världens bästa sällskap och förmodligen en stor fet godispåse! L kommer<3 och vi ska plugga gärnet.

Yoga saved my day!

I have been having a bad day...

Jag kan inte beskriva i ord hur mycket jag längtar tills vi är klara med G4P. För just nu tycker jag att det är alldeles för krävande. Vi kommer ingenstans, och vi som grupp fungerar inte lika bra som jag trodde, vilket är riktigt irriterande. Att skoldagen började redan vid klockan åtta imorse gjorde inte det hela bättre. Men jag tänkte att jag skulle vara positiv ändå. Men nu så här i efterhand känns det ganska meningslöst.
Får vi inte det hela att fungera vet jag vad jag ska göra. Det hela går ut på just grupparbete, idag lyckades vi inte visa det alls. Ine ens min godispåse hjälpte... Skrämmande.
Mitt i den heta diskussionen (med min feta godispåse i högsta hugg):
"Hur mycket tränar du egentligen?!" japp, jag åt massa godis.

Efter den extremt långa och hemska biologi/kemi passet va det dags för TOK, mycket bättre! Det va tänkt att jag skulle träna efteråt men egentligen skulle vi ha haft Paper 2 i historian, vilket med andra ord betydde inga träningskläder med mig, utan hem och plugga.... Skönt att provet är framflyttat tills på fredag, men hela min veckoplanering rubbades nu. Jag va i desperat behov av att träna så att jag kunde bli av med all min ilska...
Ännu skummare; strax innan TOK-lektionen slutade blev jag jätte yr, och det blev bara värre när jag kom hem. Ingen träning för min del med andra ord, fram tills att jag kom på att Yoga borde funka. Avslappnande, och om jag hade tur skulle jag kunna glömma bort dagens motgångar.
Positiv tänkade har aldrig varit min grej, men jag jobbar på det.

Yoga va en bra lösning. Nu känner jag mig jätte avslappnad.
Kanske är det så att Yoga är lösningen på alla mina problem?!


Clumsy

Imorse hade jag bråttom.... Och då menar jag inte lite.. utan mycket!!!! (dålig planering) På väg till busen (7 min på mig) lyckades min mobil glida ur jeansfickan, studsa några gånger på asfalten innan den glamoröst gled vidare långt UNDER grannens bil. Panik? ni anar inte.
Det hela blev inte bättre när jag insåg att jag va alldeles för kort för att lirka ut mobilen om jag satt på alla fyra. Jag hade inget annat val än att lägga mig ner och försöka sträcka på mig allt vad jag kunde. Efter mycket om och men lyckades jag äntligen få tag i den, sedan va det bara till att springa till bussen och hoppas på att ingen av grannar såg något. Mobilen är alldeles repig och ful nu... men jag hann:)  Eftersom gårdagen va  rätt bra antar jag att jag har en massa negativt att vänta mig resten av veckan. Jag kan knappt bärga mig för att se vad mer som kommer att gå fel.

Anyway, för första gången på mycket länge är jag överlycklig att jag inte är 18... 1400 spänn för att "fixa" foten känns någorlunda tugnt. Men nu slipper jag betala. Gladast är nog mina föräldrar.
Nej, nu måste jag sätta igång med pluggandet. Alldeles för mycket att göra, och alldeles för lite tid.

Little Things

När jag vaknade imorse, och tog bussen till skolan kändes som om dagen aldrig skulle ta slut. Men nu sitter jag ändå här, utan att ha gjort något vettigt alls.

Dagen inleddes extra tidigt med viktig information om Group 4 Project - obligatoriskt. Ingen sovmorgon för min del och va det värt det? Va informationen viktig? Nej, nej och åter nej. 
Kemisterna och vi som läser biologi är uppdelade i olika grupper, och från och med nu ska alla 13 grupper jobba med temat Vatten. Visst låter det spännande?! Jag känner hur entusiasmen sprider sig i hela kroppen. or NOT. Jag hade jätte gärna vela skriva om global warming eller liknande, men K anser att "det är en conspiracy", och eftersom G4P är 30 (?)procent av våra Interal-betyg, och är ett grupparbete måste man tycka likadant.. "Annars blir det inte bra"... De har väl rätt antar jag... Och väljer jag att strunta i det, får jag inget betyg i biologi alls.
Korallrev är ju rätt spännande har jag hört... Roligare än läkarbesök iaf. Jag ska tydligen ha mer ont i min vänstra fot än den högra enligt läkaren. Nej sa jag då, men han ville inte lyssna. Utöver att ha överansträng högra foten har jag lyckats valgisera BÅDA fotlederna. Detta innebär ännu en remiss...

Lite gladare nyheter är att jag och Ingrid äntligen skickade iväg våra kontrakt idag. Sommarlovet inleds alltså med Hultan. Jag fick även svar från Johan, så jag slipper betala både biljetten och matpass till frizon, detsamma gäller syrran. Gosh vad bra jag är!

Efter skolan, och en alltför lång lektion om korallrev va det äntligen dags att träna. S har hittat "thinspiration" och skulle ha följt med. Hon hade tom laddat upp med smoothies! En till henne och en till mig. Jag blev alldeles gråtfärdig. Söta hon<3 Love ya! Men ibalnd blir det inte alltid som man vill...

 You make me happy, doing the little things, these little things you do <3

Cashmere mafia nu!

Rätt sällskap

Åker man tåg med S, A och T kan det inte bli annat än roligt! Flum på hög nivå, och jag är helt övertygad om att alla stör sig på oss. Det skulle jag ha gjort om jag va dom. Ett fullpackat tåg, och ett gäng tonåringar som inte kan hålla käften. Stackars passagerare.
Tåget från Nässjö va också jätte fullt, och vi slog oss ner hos en alldeles för översminkad flicka, som inte kunde vara mer än elva år. Hon såg jätterädd ut, och jag förstår henne. Jag menar; jag är ju så stor och farlig. NOT
Sedan hände det roligaste av allt, helt klart resans höjdpunkt(!)  Han hade helt klart de finaste blåa ögonen, och fina vita skor, och hans leende... dessutom va han inte över 25>.< Oh my.

T: Borde du inte bli paranoid?
Jag: neää?.... han hade ju vita, fina skor, och jätte fina blåa ögon!?...och ett fint leende!
T: Men han kanske är en svea-våldtäktsman!?


tack T. ;D Nu känns allt så mycket bättre.

Nu ska jag måla mina naglar, och tycka synd om mig själv eftersom jag inte har sovmorgon till 12 pga infon om Group 4 grejen... Istället måste jag vara i skolan redan vid 9.30. Inte nog med det, jag glömde köpa ost innan xD
Förövrigt, S ska också på hultsfredsfestivalen! ;O Så nu skäms jag ännu mer att vi inte frågade henne innan... Men jag är fast besluten att vi kommer att ha galet kul ändå! ALLIHOP! (A)

Sjukt peppad inför sommaren!

547139-13On our way




Cute... But psycho

När jag åker tåg vill jag helst slippa vara social, åtmistone om jag inte åker med Siri eller Astrid. För då är det andra regler som gäller.
Det glädjer mig att alla inte är  "tråkiga" svenskar, att de vågar hälsa och skapa en konversation. Men ibland finns det gränser.  I'm cute...but psycho! ;O
Seventeen ain't  so sweet. Särskilt inte om de som flörtar med dig är minst 25+ och knappt kan prata svenska.
Efter att ha hört "jag har iakattagit dig de senaste gångerna du åkt tåg... Vi går av på samma ställe"  känner jag att jag hellre lever i min ensamhet när jag åker tåg.
Undantag: om det är en  B-boy, som verkligen kan dansa, har skön stil och vet hur man behandlar en tjej. Just bring it on then! ;) (Helst ska han komma från Brasilien också) Annars så låt mig va.

"Jag känner hur jag växer" - Märta när hon kramade om mig, och jag påpekade att hon vuxit sen sist jag såg henne, vilket bara va drygt 2½ vecka sedan. ;S

"Är det du som bubblar varmvatten?" - Beckii  haha!

"Om du tycker att det är jobbigt att torka av bordet, får du väl äta ordentligt." Brendah till Märta när märta vägrade torka av bordet. xD

Home sweet home kära vänner. ^^
Men vart tog det fina vädret vägen?!



* Till den som undrade om "toodeloo"  min tolkning; ungefär som see you soon, farewell eller liknande. Inte att jag ska på toa:)

Teknik, inte rikitgt min grej

God morgon?
Nope, knappast! Inte om man frågar mig i alla fall. Det är molnigt, jag vill ha sol.
Sitter här i min källare och lyssnar på Blaqk Audio och äter frukost. Får fortfarade inte till det där med designen på bloggen, så nu ger jag upp.

Både damsugaren och historia böckerna kallar på mig. Frågan är hur länge jag vågar står emot.
Toodelo!

Valborg - alldeles för överskattat

Valborg, är precis som alla andra "högtider" alldeles för överskattat... Men det visste vi ju redan, eller hur?! Men det spelar ingen roll om man har fint sällskap för det hade jag i onsdags.

Innan jag kunde njuta av kvällen va jag tvugen att klara av min Historia Essay, som tyvärr gick mindre bra. Jag tänkte rätt, men ändrade mig när det va fem minuter kvar... Det blev pannkaka av det hela, och jag ser inte fram emot onsdag då vi troligen får tillbaka dem. ;( Som tröst införskaffade jag mig en rejäl godispåse och lyckades inte bara överleva biologin, utan även den sena TOK-lektionen.
På biologin kollade Alex min puls, till deras labb... Jag lovar er, jag är fet innerst inne. Trots att jag tränar och dansar minst 3 gånger i veckan hade jag alldeles för hög vilopuls. Den borde ligga runt 60-70 om jag inte minns fel.. Min log över 100. yey! Förhoppningsvis berodde det bara på att jag va stressad eller uppskrämd....

Anyway, Anne dök äntligen upp igår! Fika på Coffe House by George, som förövrigt har höjt sina priser! ;( Paulina skulle hört av sig, men det blev inte så. Inget blev som det skulle. Och just idag orkar jag inte bry mig alls. Det hela slutade med att Anne betsämde sig för att sova över hos mig. Senare på kvälle åkte hon, jag och Sandra ner till stan, blev feta på äcklig kebabpizza och drog vidare till Sofia A. Chill i hennes trädgård i några timmar. Sedan stod valet mellan Stadsparken eller mys hos Sara. Eftersom både jag och Sandra saknade festkänslan kändes det ultimata valet att gå till Sara medan Anne stannade kvar. Det borde finnas fler människor som Sara. Hela hon sprudlar av glädje och det smittar av sig. Mui och Julia lyckades också hitta till Sara... Precis lagom till att vi skulle hämta Anne. Deras kväll hade varit dramatsikt! ;(  *klapppåaxlen*
Min kväll i helhet? Inga kommentarer.

Idag? Eller rättare sagt igår(?) Både Anne och Sandra åkte på förmiddagen .
Min fot värker, jag har skoskav, jag har hunnit leka hemmafru, tycka synd om mig själv och träna bort alla kalorier som införskaffades igår för att sedan sitta i bastun extra läääänge. Ingrid har dessutom fått jobb på MAX... Och det är ju bra?! Congrats till henne. eller nåt.
Imorgon kväll ska jag hem. Jag behöver nog det.

547139-2 547139-1


RSS 2.0