Dagarna existerar inte längre.

För det första måste jag bara få klaga lite över att jag fastnat  i min -planera-buss-tider/skjuts-som-passar-jobba-äta-sova-rutin så pass mycket att jag helt tappat koll över veckordagarna. De tycks ha runnit ihop till en hel smet, där varken veckodagar, eller helger längre existerar. Att jag dessutom inte kunde träffa Linda idag som jag hade planerat känns sådär lagom kul. Övertid idag igen, på grund av för stor diff i kassan. Fy fan säger jag bara. Jag fasar inför den kvällen jag måste fixa kassan själv....
"Kom då Sylvia! Vi har fan slutat nu!"
Ehm, jo B jag vet, men jag var tvugen att lära mig den där jävla kassan. B är för skön! Dessutom talade han om för mig varför mina knän och min fot värkte så sjukt mycket, och att jag inte behövde oroa mig över det faktum att jag inte hinner träna eftersom vi stressar runt hela tiden och lyfter på en massa grejer jämnt. *phu*
Gud vad kul vi har haft idag. Basse är fastantälld, eftersom S inte klarade trycket, Vendela har börjat, och utöver dem va det jag, Emma och Victoria. Sjukt bra team!
Vi lunch-tid, kom M från Lottas med en supersöt borttappad unge. Han kunde bara tyska, och hans föärldrar va dumma nog och hade skrivit hemnummret på armbandet, så vi kunde inte få tag på dem. När vi väl hade lyckats visade det sig hans mamma inte ens märkt att han hade försvunnit. Ni anar inte hur upprörd jag blev då... Sen blev det till att ta itu med all disk och lunchruschen.

"Basse, du får fixa det! Du är man"
Och för att visa att vi hade rätt, grejade han det. Jag dör av skratt!
Jag: Jag går ut med soporna
B: Nej, men jag gör det, jag är ju man

12-17.30 idag alltså. Gick galet fort. Började med att shoppa loss lite (en cardigan, sjal och ett paraply xD), nu när jag tänker efter borde jag ha hälsat på Linda först. Så från och med nu ska jag göra det. Då vet jag iaf att det blir av.
Anyway, idag är det tydligen fredag (fick en chock när M önskade mig en trevlig helg) men planen är att stanna hemma och vila upp mig. Grillingen och bad inne i stan vore ifs inte helt fel... Men jag är fast här ute i skogen, och jag orkar verkligen inte ckyla 2 mil! Men nån gång måste ju vara den första, eller hur?! xD

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0